De så kallade utsatta områdena blir färre i Sverige. Samtidigt fortsätter antalet kriminella i dessa områden att öka. Det framgår av en färsk polisrapport.
År 2019 räknade Sveriges lokalpolisområden till sammanlagt 5 517 kriminella “aktörer” i sina respektive områden. Idag, fyra år senare, har det antalet nästan fördubblats till 10 369.
Enligt polisen har hela 3 300 nya individer anslutit sig till förorternas kriminella gäng under året. Det ger en nettoökning med nästan 1 500 kriminella, om man räknar bort dem som lämnat samma miljöer sedan förra året.
Det framgår av polisens senaste lägesrapport över utsatta områden.
Cylindermodell
Polisen använder sig av en så kallad cylindermodell där de kriminella aktörerna delas in i fyra kategorier, från A till D.
I A-kategorin finns äldre och tongivande kriminella. I nästa kategori, B-kategorin, yngre individer med “högt risktagande”. Det är de som begår grova brott och utför skjutningar och sprängningar.
I C- och D-kategorierna finns “utåtagerande” ungdomar och sådana som genom normbrytande beteende riskerar att fortsätta med grövre kriminalitet.
De allra flesta i dessa kriminella nätverk är män. Färre än fem procent är kvinnor, en andel som minskar ju högre upp man kommer i de kriminella hierarkierna.
Färre utsatta områden
Samtidigt som antalet kriminella aktörer ökar, anser polisen att de så kallade utsatta områdena minskat från 61 till 59.
Polisen delar sedan 2015 in områden med hög kriminalitet, stor andel invandrare och islamister som lever i “parallella samhällsstrukturer” i tre olika kategorier: Riskområden, utsatta områden och särskilt utsatta områden.
I utsatta områden är det svårt eller “nästintill omöjligt” för polisen att fullfölja sitt arbete. Ett riskområde är ett område som riskerar att bli ett utsatt område och ett särskilt utsatt område är ett utsatt område där situationen, enligt polisen, är akut.
Det finns idag 17 särskilt utsatta områden i Sverige, 27 utsatta områden och 15 riskområden.
