Svenska hushåll har stärkt sina ekonomiska positioner kraftigt de senaste decennierna. Under andra kvartalet 2025 uppgick hushållens finansiella tillgångar till närmare 22 000 miljarder kronor – en nivå som motsvarar över tre gånger Sveriges BNP. Bakom utvecklingen ligger stigande bostadspriser, ett växande pensionssparande och ökade investeringar på börsen.

Sedan mitten av 1990-talet har hushållens finansiella tillgångar ökat i stadig takt. I fasta priser har värdet mer än sexdubblats på 20 år, samtidigt som skulderna – främst bostadslånen – också vuxit. Men tillgångarnas ökningstakt har varit betydligt högre än skuldernas. Det rapporterar Ekonomifakta.

Den samlade nettoförmögenheten uppgick under det andra kvartalet 2025 till cirka 16 500 miljarder kronor, vilket visar att svenska hushåll i dag har ett klart större ekonomiskt överskott än för två decennier sedan.

Samtidigt är tillgångarna mer känsliga för svängningar i omvärlden. Värdet kan snabbt förändras vid börsfall eller ränteförändringar, medan skulderna ligger kvar på en fast och långsiktig nivå.

Börsens betydelse för hushållens förmögenhet

Eftersom en stor del av sparandet är placerat i aktier och fonder, påverkas hushållens förmögenhet i hög grad av börsutvecklingen. När aktiemarknaden stiger växer tillgångarna – men vid nedgångar kan värden snabbt minska.

LÄS ÄVEN: Studie: Åldrande befolkning innebär inte svagare ekonomi

Många hushåll har dessutom sitt sparande indirekt placerat på börsen genom tjänstepensioner och premiepensionssystemet. Det innebär att skillnaderna i förmögenhet mellan hushåll delvis beror på hur mycket man deltar i aktiemarknaden. De som inte sparar i aktier eller fonder går miste om en stor del av värdeökningen som följer av börsuppgångar.

Så sparar hushållen – olika risk och tillgänglighet

Svenska hushåll sprider sitt sparande över flera olika tillgångsslag:

• Bankinlåning står för omkring 13 procent av de totala tillgångarna och utgör den mest lättillgängliga och riskfria formen av sparande, skyddad av insättningsgarantin.
• Aktier och fonder motsvarar ungefär en tredjedel av det samlade sparandet och innebär större potential för avkastning men också högre risk.
• Det kollektiva pensionssparandet inom tjänste- och premiepensionssystemen, som står för cirka 37 procent och därmed utgör den största posten.
• Privat försäkringssparande uppgår till knappt åtta procent av hushållens tillgångar.

Olika sparformer innebär även olika grad av likviditet. Pengar på bankkonto, aktier och fonder kan snabbt omvandlas till kontanter, medan pensions- och försäkringskapital ofta är bundet under lång tid.

Sparande skapar trygghet – men också sårbarhet

Ett långsiktigt sparande ger hushållen möjlighet att uppnå ekonomiska mål som bostadsköp, utbildning och en trygg pension. Det bidrar också till samhällsekonomin genom att tillföra kapital till företag och investeringar.

LÄS ÄVEN: Var tredje hushåll under stark ekonomisk press

Samtidigt fungerar de finansiella tillgångarna som en ekonomisk buffert. Hushåll med sparade medel klarar lättare oväntade utgifter eller inkomstbortfall. De som däremot har stora skulder men små tillgångar löper större risk vid ekonomiska störningar.

Det kan i förlängningen även kan påverka den finansiella stabiliteten i landet. Var tredje svenskt hushåll rapporteras ha små marginaler och problem med att få vardagsekonomin att gå ihop.