Regeringen går vidare med förslaget att avskaffa den så kallade mängdrabatten – systemet som länge inneburit att personer som döms för flera brott inte får ett straff som motsvarar brottens sammanlagda straffvärde. Förslaget drivs vidare trots kritik från Lagrådet.
På en pressträff presenterade justitieminister Gunnar Strömmer (M) steg två i regeringens omfattande straffreform. En av de mest uppmärksammade förändringarna är att straffet vid flerfaldig brottslighet i betydligt högre grad ska motsvara samtliga brott som gärningsmannen döms för.
– Det är inte rimligt att vissa brott i praktiken blir gratis om man har begått många brott, sa Strömmer.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Dagens system har länge kritiserats för att ge återfallsförbrytare och personer som begår många brott en slags rabatt. I praktiken innebär det att straffet inte ökar fullt ut för varje ytterligare brott. Ju fler brott en person döms för, desto mindre betydelse får ofta de senare brotten vid den slutliga straffmätningen.
Regeringens förslag innebär i stället att straffvärdena för flera brott i större utsträckning ska läggas ihop. Som huvudregel ska åtminstone straffvärdena för de tre allvarligaste brotten summeras när domstolen bestämmer straffet.
Ett exempel som lyfts fram är en person som döms för tre våldtäkter, där varje brott har ett straffvärde på tre års fängelse. Med dagens system kan det sammanlagda straffet landa på omkring fem år. Med regeringens förslag skulle straffet i stället kunna bli nio år.
Samtidigt lämnas ett visst utrymme för undantag. Domstolen ska i särskilda fall kunna göra avsteg från principen om det samlade straffet annars skulle bli uppenbart oproportionerligt i förhållande till brottsligheten.
Fråga som SD drivit länge
Kravet på att avskaffa mängdrabatten har under lång tid drivits av Sverigedemokraterna. Redan under sin tid i riksdagen la Kent Ekeroth motioner i frågan.
I en motion från 2010/11, med rubriken ”Ta bort mängdrabatten vid flerfaldig brottslighet”, skrev Ekeroth tillsammans med Lars Isovaara att varje brott bör bedömas separat när påföljden bestäms. De argumenterade för att det är principiellt fel att en brottsling får kortare straff per brott enbart för att han begått flera brott.
Motionärerna framhöll även att brottsoffrens utsatthet i praktiken värderas olika när vissa brott får mindre betydelse i straffmätningen därför att gärningsmannen döms för många brott samtidigt.
Frågan har därefter återkommit i den kriminalpolitiska debatten, inte minst i samband med uppmärksammade fall där gärningsmän dömts för ett stort antal brott men där det samlade straffet uppfattats som lågt i förhållande till brottslighetens omfattning.
Villkorlig dom och skyddstillsyn tas bort
Regeringens nya paket innehåller även flera andra förändringar. Påföljderna villkorlig dom och skyddstillsyn ska utmönstras och ersättas av ett system med villkorligt fängelse.
Tanken är att fängelse ska vara utgångspunkten i fler fall, men att verkställigheten i vissa fall ska kunna skjutas upp eller förenas med olika krav och sanktioner. Det kan exempelvis handla om samhällstjänst, övervakning eller dagsböter.
Regeringen vill även att hela straffskalan ska användas i större utsträckning. I dag ligger många straff nära minimistraffet, medan maxstraffen sällan används. Reformen syftar till att allvarligare fall tydligare ska kunna bestraffas hårdare.
Flera så kallade billighetsskäl ska också avskaffas. Det innebär bland annat att en dömd person inte längre ska kunna få ett mildare straff enbart med hänvisning till att han eller hon riskerar att förlora jobbet.
Lagrådet kritiskt
Lagrådet har riktat kritik mot delar av reformen. Enligt justitieministern har regeringen tagit hänsyn till vissa synpunkter, men står fast vid den grundläggande inriktningen.
– I andra delar landar vi i en annan bedömning än Lagrådet, det gäller bland annat förslaget om att avskaffa mängdrabatten, sade Strömmer.
Samtidigt har Lagrådet på senare tid självt blivit föremål för kritik från Tidö-partierna och borgerligt håll. Det har hävdats att Lagrådet i allt högre grad rör sig från juridisk granskning av lagteknik och grundlagsfrågor till politiska bedömningar av vilken kriminalpolitik Sverige bör föra.
I samband med regeringens tidigare straffskärpningar har exempelvis SD gruppledare Henrik Vinge anklagat Lagrådet för att i delar agera mer som en politisk kraft än som ett juridiskt granskningsorgan. Även Gunnar Strömmer kritiserade rådet och menade att de ”underskattar allvaret i den situationen”.
Kritiker menar att frågor om straffnivåer ytterst måste avgöras av väljare, riksdag och regering – inte av jurister som gör egna avvägningar om vad som är ”rimlig” kriminalpolitik. Mot den bakgrunden ses regeringens beslut att gå vidare trots Lagrådets invändningar som principiellt viktigt: Lagrådet har en rådgivande roll, men det är folkvalda politiker som bär det demokratiska ansvaret för lagstiftningen.
När lagändringarna kan träda i kraft är ännu inte fastställt. Regeringen anger att det ska ske den dag regeringen bestämmer. Tidpunkten beror bland annat på hur snabbt Kriminalvården kan bygga ut kapaciteten med fler fängelseplatser.
Den första delen av straffreformen innehöll bland annat dubbla straff för gängkriminella och möjligheten att upprepade våldtäkter ska kunna ge livstids fängelse. De lagändringarna träder i kraft i augusti.
Se pressträffen:
