Den mördade kvinnan hittades av hennes väninna och ska enligt uppgift ha utsatts för kraftigt knivvåld. Mordet skedde mellan 4 och 5 mars i hennes egen lägenhet i närheten av Mariaplan. Ett dygn senare greps den 36-årige mannen och anhölls på sannolika skäl misstänkt för mord.
Mannen har ett långt brottsregister och flera gånger dömts till fängelse men släpptes ändå innan fängelsetiden gått ut, så kallad villkorlig frigivning. Det skedde den 18 februari, endast 16 dagar innan mamman mördades.
Misstänks för fler grova brott
Utöver mordet misstänks han för en grov misshandel och ett mordförsök på två olika platser, säger åklagaren Thomas Willén.
– Han är häktad för samtliga brott som jag påstår där. Jag kan inte gå in på några detaljer, men den grova misshandeln och mordförsöket är orelaterade till mordet och har inget samband mer än att det skett samma dag och i samma område.
Mannen förnekar brotten.
Första gången mannen förekommer i belastningsregistret är 2009 och har sedan dess dömts för en lång rad olika brott bland annat stöld, narkotikabrott, grov misshandel, häleri, hemfridsbrott med mera.
Kan vara psykiskt sjuk
Mannen beskrivs i en personutredning från förra året som att ha en “personlighetsförändring med bland annat föreställningar om omgivningen som inte tycks vara helt verklighetsförankrade. Han har vidare visat på ett mer hotfullt- och aggressivt, utåtagerande beteende”. Dessutom konstaterades också att risken för återfall i brott var stor.
Utifrån tidigare historik och aktuell situation bedöms risken för återfall i brott som förhöjd, sannolikt avseende allvarligare våldsbrott.
I ett läkarintyg från i april i år, med anledning av den pågående mordutredningen, framkommer också att det kan misstänkas att mannen led av en allvarlig psykisk störning vid såväl gärningen som undersökningen och att det därför finns skäl för en rättspsykiatrisk undersökning.
“Risk för återfall hindrar inte frigivning”
Det är brottsbalken som reglerar den villkorliga frigivningen. Den stipulerar att en dömd sitter av två tredjedelar av straffet innan denne släpps fri. Samhällsnytt ringde Frivården i Göteborg för att få klarhet i hur regelverket ser ut.
– Villkorlig frigivning får alla personer som är dömda till mer än två månaders fängelse. Då avtjänar man ju två tredjedelar av sitt fängelsestraff och har man skött sig blir man villkorligt frigiven. Det är inget beslut utan det är lagen som reglerar hur länge man är frihetsberövad.
Så villkorlig frigivning kan inte nekas om personen i fråga bedöms ha hög återfallsrisk?
– Nej. Man kan skjuta upp den villkorliga frigivningen om man har misskött sig under sin anstaltstid.
Så det har ingenting med risk för återfall i brott att göra?
– Nej. Det är brottsbalken som reglerar. Alla människor avtjänar två tredjedelar av straffet.
Utöver mannen häktades även en kvinna, född 1983, misstänkt för grovt skyddande av brottsling rörande den grova misshandeln som mannen också misstänks för. Kvinnans advokat meddelar att anklagelserna mot henne “inte stämmer överhuvudtaget”.
Båda personerna är födda i Sverige med föräldrar födda i Sverige.
Frågan om villkorlig frigivning kom upp på tapeten nyligen när regeringen nu också erkänner att reglerna är för slappa. Frågan har drivits av Sverigedemokraterna i alla år, utan gehör från vare sig socialdemokratiska eller borgerliga regeringar.
LÄS ÄVEN: Media mörkar SD:s roll om villkorlig frigivning – lyfter upp S och M
Tycker du denna artikel om svenskt rättsväsende var intressant?
Stöd då Samhällsnytt med en donation!
Du kan swisha 1) 123 083 3350, 2) fylla i formuläret nedan 
– eller 3) klicka här för övriga alternativ.
Tack på förhand!
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.