Myndigheterna planerar att sätta in militär mot svenska folket – regeringen jublar

I medieskugga den 1 februari 2018, samma dag som det tillkännagavs att Dan Eliasson skulle lämna sin post som rikspolischef och ta över som generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, presenterades ett femte så kallat typfall av gråzon: Utdragen och eskalerande gråzonsproblematik. Något som kan komma att användas godtyckligt av makthavarna för att försäkra fortsatt makt och att medborgare med “fel” åsikter om samhällsutvecklingen tystas.

Enligt Försvarets forskningsinstitut, FOI, anser man att “den hotbild som finns idag mot Sverige är mer komplex och diffus än tidigare” och att “gränsdragningen mellan fred och krig är inte lika tydlig och detta oklara tillstånd kallas ofta gråzon”.

Bland de verktyg man befarar kan användas i gråzonen finns bland annat “spridning av desinformation” och “påverkansoperationer”. Det nya femte typfallet ska ge “myndigheter och andra aktörer inom krisberedskapen och det civila försvaret bättre möjligheter att planera och öva hantering av gråzonsproblematik”.

Nyligen skrev rikspolischef Anders Thornberg till regeringen och begärde ett ökat stöd av Försvarsmakten vid ett gråzonsläge, vilket innebär att polis och militär ska kunna sättas in mot befolkningen i det fall landet bedöms befinna sig i ett krigsliknande tillstånd.

Prästen, skribenten och författaren Helena Edlund har tittat närmare på regeringens nya möjligheter att sätta hårt mot befolkningen.

Men när ministrar börjar tala om gråzonsläge, bör svensken dra öronen åt sig och fråga sig varför samma regering som hittills gjort sitt yttersta för att prokrastinera och förhala effektiva åtgärder mot terrorister och organiserad brottslighet, helt plötsligt är väldigt snabb på bollen när det gäller möjligheten att sätta in militär trupp mot civilbefolkningen?

Edlund menar att samma ministrar och generaldirektörer som inte säger sig kunna förstå vad det ökade våldet beror på, visst vet att allt går enligt planerna. Typfall 5 utgår från ett händelseförlopp som speglar en eskalerande gråzonsproblematik med påtaglig samhällspåverkan men där varken höjd beredskap råder eller synbara militära maktmedel används. I ett sådant gråzonsläge underställs Försvarsmakten det civila försvaret som vid krissituationer företräds av MSB.

Alternativa medier ett hot

I FOI Memo 6338 beskrivs läget bland annat på följande sätt:

Spridandet av propaganda via internetaktivister och alternativa medier, som sedan ibland oreflekterat sprids vidare i svenska traditionella medier, förmedlar en skev bild av Sverige. Den svenska allmänheten utsätts för mångtydiga fakta och ibland ren desinformation i frågor som berör bl.a. ordning och trygghet, migration och integration, traditionella värderingar, krisberedskap och försvar, samt utrikes- och säkerhetspolitik. Dessa informationsoperationer, som i första hand utnyttjar vårt öppna samhälles informationsinfrastruktur i termer av internets sociala medier och bloggar, liksom indirekt TV, radio och tidningar, får viss negativ påverkan på allmänhetens förtroende för myndigheter och politiker.

De dokument som avhandlar hur “hotet” från alternativa medier ska elimineras är sekretessbelagda enligt Edlund. I Memo 6338 tas krisen inom sjukvården och energiförsörjningen upp. Man förutspår även omfattande livsmedelsbrist, havererade betalsystem och en flyktström av människor från städer till landsbygd men även från Sverige till andra länder.

Sverige befinner sig idag i en situation som liknar inledningen till den som beskrivs i Typfall 5, men trots det måste vi fråga oss om ett formellt utlysande av ett gråzonsläge är rätt väg att gå. Även om ett gråzonsläge enligt regelverket ska hanteras inom ramarna för ordinarie lagstiftning, möjliggörs i praktiken en kraftig inskränkning av demokratin. Ett gråzonsläge innebär indirekt ett erkännande av att befolkningen inte har tillgång till korrekt information, vilket ger ökat spelrum för framför allt MSB under generaldirektör Dan Eliasson och Justitiedepartementet under departementschef Morgan Johansson. Säpo lyder sedan 1 januari 2015 direkt under Justitiedepartementet, som även ansvarar för Sveriges krisberedskapsfrågor (med inrikesminister Mikael Damberg, som nu stödjer tanken på ett gråzonsläge, som ansvarigt statsråd).

Vidare spekulerar Helena Edlund i att det inte är otänkbart att utlysandet av ett gråzonsläge kan bli räddaren i nöden för S/MP/C/L att eliminera hotet från en eventuell SD/M/KD-konstellation i riksdagsvalet 2022.

Inställt riksdagsval och “ansvar”

I ett läge där Sverige befinner sig i ett krigsliknande tillstånd, med fortsatta dagliga sprängningar och våldsdåd, så kan valet ställas in med hänvisning till säkerhetsläget och förevändningen att man “tar ansvar” samtidigt som kritiska röster tystas.

Vänligen notera att jag inte påstår att det kommer att bli så här, jag påpekar att möjligheten finns – och att en opinionsmässigt trängd regering kan ha fördelar av att deklarera ett gråzonsläge för att säkra sin egen plats vid köttgrytorna. Förhoppningsvis har jag fel. Men utvecklingen följer än så länge den som beskrivs i den rapport ministrarna själva har haft tillgång till sedan två år tillbaka.