Netanyahu gav halv miljon bosättare på Västbanken efterlängtat vallöfte

På tisdag går israelerna till valurnorna och utgången är oviss. Premiärminister Benjamin Netanyahu kommer nu i slutskedet med ett vallöfte som han hoppas ska tilltala israelerna i allmänhet och den halva miljonen bosättare på den Israelkontrollerade delen av Västbanken i synnerhet – inga bosättare ska fördrivas från sina hem och Västbankens status som israeliskt territorium ska stärkas ytterligare.

Netanyaus huvudmotståndare i valet, den tidigare militärchefen Benny Gantz, nu ledare för partiet Blåvitt, försöker desarmera vallöftet till bosättarna genom att hävda att det är oseriöst och ansvarslöst. Gantz menar att det äventyrar ett framtida fredsavtal med palestinierna och säger att han vill ha behålla möjligheten att riva några israeliska bosättningar som en del av sådana förhandlingar.

Bedömare menar dock att utspelet inte rimmar med Gantz politiska profil. Han har i samband med det nyliga inträdet i politiken velat framställa sig själv som en hårdför ”hök” och har flörtat intensivt med de israeler som inte vill ge efter en tum gentemot den palestinska myndigheten. I valkampanjfilmer porträtterar sig Gantz som den som i kraft av militärens överbefälhavare vid flera offensiver in i Gaza satte de raketskjutande palestinierna i området på plats.

Palestinsk stat ”hot mot Israels existens”
Netanyahu har under valrörelsen också uttalat sig kraftfullt emot bildandet av en palestinsk stat. Premiärministern menar att en sådan skulle utgöra ett hot mot Israels existens. Samtidigt har säkerhetspolitiken på senare tid mer kommit att handla om Irans närvaro i grannlandet Syrien.

Netanyahu, som vill profilera sig som den ledare som bryr sig mest om landets säkerhet, vill dock i valrörelsens slutskede påminna väljarna även om det palestinska hotet för att stärka sitt stöd bland de israeler som ser den nationella säkerheten som en av de viktigaste frågorna.

Omtvistat territorium
Västbankens status är internationellt omtvistad men en stor del av området har de facto tillhört Israel sedan man i samband med det så kallade sexdagarskriget 1967 erövrade det från Jordanien som ockuperat det sedan 1950.

Israels rätt till territoriet stärktes ytterligare, först med Jerusalemlagen 1980 då det israeliska parlamentet, Knesset, fastslog Jerusalem som landets huvudstad, och sedan 1988 då Jordanien officiellt avsade sig alla anspråk på området.

Västbanken är indelat i tre områden – A, B och C – och det är endast det sistnämnda som kontrolleras av Israel. De övriga två står under palestinskt styre.

Inom det Israelkontrollerade området C, som är det största, bor också ett stort antal människor som betraktar sig som palestinier och bland vilket hatet mot såväl staten Israel som judar i allmänhet är utbrett. Israeliska bosättare utsätts regelbundet för terrorattacker och många har mördats av palestinska grannar.

Israelockuperat enligt FN
Internationella propalestinska och Israelfientliga krafter har förmått FN att fortsätta inta hållningen att den Israelkontrollerade delen av Västbanken ska betraktas som ockuperad. Några realistiska utsikter om att Israel skulle frånhända sig området finns enligt de flesta bedömare dock inte.

LÄS ÄVEN: USA erkänner Golanhöjderna som en del av Israel

USA erkände Golanhöjderna som israeliskt
Nyligen beslöt USA:s regering att erkänna ett annat sedan sexdagarskriget omtvistat område, Golanhöjderna, som en del av Israel. Det meddelande president Donald Trump i samband med att Netanyahu var på statsbesök i USA.

Det finns i nuläget inga konkreta uppgifter om att ett nära förestående erkännande även för Västbanken från USA är att vänta. Trump har genom att erkänna Jerusalem – vars östra del är belägen på Västbanken – som Israels huvudstad och flytta USA:s ambassad dit agerat i riktning mot ett bredare erkännande av hela området som israeliskt.

LÄS ÄVEN: USA erkänner Jerusalem som Israels huvudstad – flyttar dit ambassaden

Osäkert om Netanyahu kan sitta kvar
Netanyahus parti Likud och Gantz parti Blåvitt förväntas båda erövra ett trettiotal platser i Knesset. Båda två är för att bilda regering tvungna att bilda koalitioner med andra mindre partier.

Gantz leder något över Netanyahu i opinionsundersökningarna men kommer att få det svårare att knyta till sig andra partier för att bilda regering. Netanyahu har redan tillförsäkrat sig ett regeringsstöd från ett flertal konservativa partier.

Om Netanyahu väljs om som premiärminister för ytterligare en mandatperiod blir han den som har suttit längst på posten i landets historia.

Kan ställas inför rätta
Ett antal rättsprocesser har dragits igång mot Netanyahu som handlar om påstådda mutbrott och nepotism. Premiärministern har kategoriskt avvisat anklagelserna och kallat processerna för en ”politisk häxjakt”.

–

Författare av texten

Mats Dagerlind