En ung man påstår sig vara ett knarksäljande gatubarn från Marocko. Han har sökt asyl tre gånger med tre motstridiga asylberättelser. Han har också använt sig av tre olika födelsedatum och tre olika namn. Eftersom han enligt en röntgenundersökning “möjligen” kan vara ett barn så har migrationsdomstolen överseende med lögnerna. Han får asyl efter att han påstått sig blivit misshandlad med strykjärn.

En person utan id-handlingar, “A”, som säger sig komma från Marocko sökte asyl i Sverige första gången 5 april 2018. Han avvek sedan men sökte asyl på nytt i november 2018. Sedan avvek han en gång till men sökte asyl igen i april 2019. Förutom den identitet och det namn han använder sig av just nu har han använt två andra identiteter.

I dagsläget hävdar han sig vara född i mars 2006. Tidigare har han för Migrationsverket hävdat att han heter Mohamad Hasani och är född 2005. I Danmark har han hävdat att han heter Ousama Chiabie och är född 2005. Marockanens senaste asylberättelse refereras av Migrationsverket med stycket:

“Din pappa har arbetat inom narkotikaindustrin och använt dig och din bror för att smuggla droger. År 2016 mördades din mamma av din pappa och du och din bror togs om hand av din moster som utsatte dig för misshandel. Du flydde tillsammans med din bror till staden Nador där du levde på gatan och sålde droger. Vid ett återvändande till hemlandet riskerar du att fortsätta leva som gatubarn, du har även anfört att du riskerar att utsättas för fortsatt misshandel av din pappa och din moster.”

Hade svårt att få reda på sin ålder

A har lämnat olika uppgifter om hur han kommit på hur gammal han är. I Migrationsverkets utredning finns tre stycken som vittnar om detta, så här lyder två av dessa:

Under asylutredningen uppgav du att du är född den 6 mars 2006 och därmed 14 år gammal, vilket du fått veta av din mamma då du vid ett tillfälle frågade om din ålder.

Vid ansökningssamtal i samband med asylansökan den 12 april 2019 uppgav du att du fått reda på dina födelseuppgifter genom din pappa som skickade informationen till dig via facebook.

A ska sedan ha ändrat sig om att han fått uppgifter av sin far och menat på att det inte gått eftersom fadern sitter i fängelse. Den tredje berättelsen om hur A fick reda på sin ålder lyder:

Vidare uppgav du under det initiala ansökningssamtaler i april 2018 att det är din moster som talat om ditt födelsedatum för dig under tiden du levde på barnhem.

Bedöms som barn efter röntgen

Marockanen har inte lämnat in några ID-handlingar för att styrka sin identitet eller sin ålder. Han har dock gått med på att låta röntga sig för att ta reda på sannolikheten för att han är ett barn.

Rättsmedicinalverkets röntgning visade att vare sig ett undersökt lårbens lägre tillväxtzon eller en undersökt visdomstand har nått slutstadiet. Domstolen skriver att det “möjligen” talar för att han är under 18 år och väljer att behandla honom utefter praxis för minderåriga.

Lämnar olika uppgifter om sin uppväxt

A har lämnat diverse olika uppgifter om sina uppväxtförhållanden. Så här skriver Migrationsverket:

Under ansökningssamtalet som hölls i samband med din första ansökan om asyl, den 5 april 2018, uppgav du att du inte känner dina föräldrar och att du är uppvuxen på barnhemmet Grwawa. Du berättade dessutom att din bror fortfarande bor kvar på barnhemmet.

Under ansökningssamtalet i samband med asylansökan som gjordes den 16 november 2018 uppgav du istället att du har kontakt med dina föräldrar i hemlandet samt att du, innan du lämnade Marocko, bodde tillsammans med din pappa, din mamma och din syster. Du åberopade då också den allmänna situationen i landet och ditt främsta skäl till att söka asyl var att du inte kunde gå i skolan i ditt hemland.

Något senare i utredningen står det följande om A angående den senaste asylansökan:

Du uppgav då vidare att din pappa sålde droger, att han dödat din mamma år 2016 och att du och din bror av den anledningen placerats hos din moster som misshandlar er. Således levde ni som gatubarn och sålde droger.

Migrationsverket ansåg inte att berättelsen var tillräcklig för asyl och beslutade om utvisning. Verket anmärkte också bland annat på att A inte lämnat in någon dokumentation till stöd för påståendet att hans far skulle sitta i fängelse. A överklagade utvisningsbeslutet till migrationsdomstol.

Får ljuga eftersom han är ett barn

Inför migrationsdomstolen har A förklarat sina många lögner med att “han varit ung, missbrukat droger och befunnit sig i umgängen med äldre ungdomar som gett honom råd om vad han skulle säga”. Om denna förklaring skriver migrationsdomstolen så här:

De förklaringar som han lämnat till de olika uppgifter som framkommit och som han lämnat till Migrationsverket och till andra myndigheter får, utifrån hans ringa ålder, framstå som rimliga.

Domstolen skriver också att de motstridiga uppgifter som lämnats “inte kan läggas honom till last i den omfattning som Migrationsverket gjort i sitt beslut eftersom han är ett barn”. Domstolen skriver också att A:s senaste berättelse är “sammanhängande och detaljrik”.

Berättelse om strykjärn ger asyl

Domstolen skriver till sist att:

A har uppgett att han och hans bror agerat drogkurirer för deras far och farbror. Han har uppget att detta skett från och med att han varit ungefär 10 år gammal. Han har beskrivit att fadern och farbrodern tejpat fast droger på hans och broderns kropp och klätt dem i stora kläder. Han har uppgett att fadern och farbrodern använt droger samt misshandlat både dem och modern. Han har uppgett att han brändes med strykjärn och cigaretter. Han har även uppgett att fadern dödat modern varpå han och hans bror lämats till deras faster. Deras faster ska också ha utsatt honom för misshandel, bland annat med cigaretter och strykjärn.

Domstolen anser att A “gjort sannolikt” att de påstådda övergreppen har ägt rum. Domstolern skriver även att “vid ett återvändande till hemlandet skulle han, på grund av att han är ett barn, på nytt vara beroende av sin far och andra nära släktingar i hemlandet.” Den påstådda risken för övergrepp från släktens sida gör att A får uppehållstillstånd som “alternativt skyddsbehövande”.

Domen har målnummer UM 6482-20 och går att beställa från förvaltningsrätten i Göteborg. De som dömde och instämde i domslutet var rådmannen Christina Lindahl och nämndemännen Sveca Daceva Filipova (C) och Maria Kristina Lennartsson (S). Nämndemannen Lars Alvebratt (okänd partitillhörighet) var skiljaktig och ville utvisa A.