Forskare som studerar rymdskeppsdata från en ovanlig krater nära en ljus, hjärtformad region på Pluto som kallas Sputnik Planitia säger att de kan ha hittat en supervulkan som troligen hade ett utbrott för bara några miljoner år sedan – relativt nyligen i en kosmisk kontext.
Även om det har gått nära ett decennium sedan NASA:s rymdfarkost New Horizons besökte Pluto fortsätter dvärgplaneten att avslöja sig som en förvånansvärt komplex värld.
I stället för smält sten som spränger ut ur jordens vulkaner verkar den 44 km breda Kiladze-kratern ha spytt ut islava på Plutos yta i en process som kallas kryovulkanism. Processen, som också utspelar sig på månarna hos gasjättar i vårt solsystem och troligen skapade andra mystifierande terränger på Pluto, tros ha stött upp vatten från planetens dolda hav under ytan och omformat det över miljontals år.
LÄS ÄVEN: Visselblåsare: USA har utomjordiska farkoster
Då vulkaner kräver någon form av värmekälla för ett utbrott tyder den senaste tidens aktivitet på Pluto att det finns mer värme kvar i dvärgplanetens inre än vad man tidigare trott.
Forskare analyserade bilder som New Horizons tagit på Kiladze-kratern, som ligger nordost om Sputnik Planitia. Medan kratern till en början såg ut som de som lämnats efter av meteoritnedslag, verkade den sakna en central topp som annars förväntades för dessa geologiska fenomen. Den verkade också något långsträckt, i överensstämmelse med rörelser orsakade av tektoniska krafter inifrån Pluto.
14 meter tjock
Det mesta av Plutos yta är täckt av metan och kväve-is, så ”antydan om att Kiladze är annorlunda” från resten av Plutos yta är den starka närvaron av vattenis runt kratern, säger studiens huvudförfattare Dale Cruikshank, professor vid University of Central Florida.
Under Plutos 4,6 miljarder år långa liv uppskattar forskare att metan-isfilten måste ha blivit minst 14 meter tjock.
Forskare förstår inte helt hur kryovulkanisk aktivitet fungerar på Pluto. Världen är så liten att den skulle ha förlorat all värme från sin bildning för länge sedan. En möjlighet är att dvärgplaneten innehöll radioaktiva ämnen i sin kärna som släppte ut värme medan den sönderfaller, även om tidigare forskning antydde att det kanske inte finns tillräckligt med dessa ämnen.
Oavsett vad värmekällan kan vara verkar något hindra Plutos underjordiska hav från att frysa.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.