Polens författningsdomstol, som dömer i frågor som rör landets grundlag, slår i ett uppmärksammat beslut fast att nationell lag går före EU-direktiv om dessa är på kollissionskurs. Beslutet tros kunna utmynna i att Polen lämnar EU.

Polen har i likhet med Ungern valt en mer konservativ politisk väg jämfört med den vänsterliberala riktning som Bryssel förordar och de flesta EU-medlemsländer anpassat sig till. Den polska regeringen, med partiet Lag och rättvisa (PIS) i spetsen, har under en längre tid ansatts hårt från federationens centralmakt för att rätta in sig i ledet. Nu sätter landets författningsdomstol ned foten.

Sviter efter kommunistiska förtrycket

Efter andra världskriget valde USA och Storbritannien att sälja ut östra Europas länder till Stalin och Sovjet, vilket ledde till att folken i dessa länder kastades in i ett nära halvsekellångt totalitärt kommunistiskt förtryck. Flera länder, däribland Polen, lider fortfarande av de strukturella sviterna efter vänsterdiktaturens vanstyre.

I Polen finns ännu rester kvar av den omfattande korruption som etablerades under kommunismens välde. Det gäller bland annat rättsväsendet, och för att komma till rätta med det har regeringen stärkt möjligheterna att kunna vidta disciplinära åtgärder mot korrupta domare – bland annat kan deras åtalsimmunitet hävas.

Påtryckningar från Bryssel

Centralmakten i Bryssel har med stöd från medlemsländer som ogillar Polens konservativa styre framställt åtgärderna som att landet bryter mot den så kallade maktdelningsprincipen som anses grundläggande i ett demokratiskt samhälle med bland annat en tydlig gränsdragning mellan den verkställande, lagstiftande och dömande makten.

Ett av de EU-länder som tagit tydligt ställning mot Polen i frågan är Sverige. Samtidigt är Sverige ett av få demokratiska länder som överhuvudtaget inte tillämpar maktdelningsprincipen och som har ett av västvärldens mest politiserande domstolar, där domare tillsätts av de politiska partierna och regeringen. Mot bakgrund av detta har kritiken mot Polen ifrågasatts för att ha politiska motiv och sakna saklig grund.

Polens författningsdomstol sätter ned foten

I Polen har man hela tiden avvisat kritiken med att reglerna behövs för att komma till rätta med korruptionen inom rättsväsendet som lever kvar från kommunisttiden. EU-kommissionen har inte velat lyssna på argumenten och fattade bland annat nyligen ett beslut där man beordrar Polen att avskaffa den nämnd som getts ett tillsynsansvar över domarkåren och vid behov kan vidta disciplinära åtgärder mot korrupta domare.

Frågan har nu behandlats av den polska författningsdomstolen som i ett utslag klargjort att centralmakten i Bryssel inte har befogenhet att ge den polska regeringen order av det här slaget. Man kommer också mer allmänt fram till att nationell polska lagar väger tyngre än EU-direktiv när dessa krockar med varandra.

En ytterligare order från Bryssel till den polska regeringen kom på torsdagen. I det fallet handlar det om krav på att Polen måste avskaffa de så kallade HBTQ-fria zoner som införts i landet. Ordern riktar sig även till Ungern som nyligen beslöt förbjuda HBTQ-propaganda riktad till barn, ett förbud som Bryssel kräver upphävs.

Första steg mot att lämna EU

Denna order från EU-kommissionen kan komma att avvisas på samma sätt. Experter menar nu att den polska författningsdomstolens utslag kan vara ett första steg på vägen för Polen att lämna EU.

En av de som påpekar detta är EU:s tidigare rådsordförande Donald Tusk, själv från Polen och idag ledare för det polska oppositionspartiet Medborgarplattformen. Tusk, som profilerat sig som övertygad federalist, är starkt kritisk till ett polskt utträde. Han hoppas att en sådan kurs från den polska regeringens sida ska minska Lag och rättvisas stöd.

Polackernas stöd för EU kan vända

I det senaste valet fick partiet drygt 43 procent av folkets röster. Samtidigt är en majoritet av polackerna enligt opinionsundersökningar för ett fortsatt EU-medlemskap, främst av ekonomiska skäl eftersom Polen är en av unionens nettomottagare som erhåller mer pengar från EU än vad man betalar in i avgift och EU-länderna utgör 80 procent av landets exportmarknad.

Folkopinionen kan dock komma att vända om värderingsfrågorna blir avgörande så att Polen ställs inför valet att ändra politisk riktning eller lämna unionen. Invandringen är ett annat område där Bryssel krävt att Polen byter till en mer expansiv politik som mer liknar den svenska men landet med ett starkt folkligt stöd spjärnar emot.