Sedan Tidöpartierna tog över makten i Sverige har det hänt något på den gängkriminella scenen. Från att landet kantades av skjutningar och bombdåd så gott som varje vecka har det blivit allt lugnare utåt sett. Enligt polischefen har myndigheten varit väldigt framgångsrika i att bekämpa gängen men samtidigt är de långt ifrån knäckta – den kriminella ekonomin växer fortsatt.
Den grova gängrelaterade brottsligheten har minskat i intensitet under den senaste tiden, och enligt polisledningen har flera av Sveriges mest inflytelserika kriminella nätverk tappat kraft. Samtidigt betonar polisen att utvecklingen inte innebär att den organiserade brottsligheten är besegrad.
Under ett seminarium i Almedalen i Visby beskrev biträdande rikspolischefen Stefan Hector hur polisens arbete under de senaste åren har lett till att nätverken Foxtrot, Dalen och Rumba försvagats betydligt.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
– Vi har inte löst problemet, men vi ser tydliga framgångar just nu, sa Hector.
Färre dödsskjutningar
Utvecklingen märks bland annat i statistiken över dödligt skjutvapenvåld. Efter rekordåret 2022, då 63 personer miste livet i skjutningar, har antalet dödsskjutningar sjunkit. Under årets två första månader utan ett enda dödsoffer i skjutvapenvåld – januari och maj – noterades en ovanlig nedgång.
Enligt Hector beror utvecklingen på att polisen blivit mer effektiv i sitt förebyggande arbete. Bland annat har myndigheten blivit bättre på att koppla samman information från olika delar av verksamheten, exempelvis rymningar från HVB-hem och kommunikation i krypterade chattar där våldsbrott planeras.
Han menar att de tre nätverk som länge dominerat den grova våldsutvecklingen nu har förlorat stora delar av sin operativa förmåga.
Enligt polisens bedömning har både Dalennätverket och Rumbanätverket i stort sett slagits ut sedan deras respektive ledare, Mikael Tenezos, kallad “Greken”, och Ismail Abdo, känd som “Jordgubben”, gripits i Mexiko respektive Turkiet.
Samtidigt finns Foxtrotnätverket, som leds av Rawa Majid, även känd som “Kurdiska räven”, fortfarande kvar – men med ett betydligt mindre inflytande än tidigare. Majid har länge pekats ut för att befinna sig i Iran och därför svår för myndigheterna att komma åt.
Nya arbetssätt
Polisen lyfter även fram förändrade arbetsmetoder som en viktig förklaring till resultaten. Tidigare arbetssätt och organisatoriska gränser har ersatts av ett tätare samarbete, samtidigt som insatser riktats mot ledande personer som befunnit sig utomlands, framför allt i Mellanöstern och Nordafrika.
Hector beskriver förändringen som ett uppbrott från gamla arbetssätt där myndigheten tvingats pröva metoder som tidigare inte använts.
När det gäller Tidöregeringens förslag om att sänka straffbarhetsåldern varnar Hector för att det finns en risk att kriminella nätverk i sådant fall börjar använda ännu yngre barn för att begå brott. Samtidigt konstaterar han att dagens system inte lyckats stoppa utvecklingen och att frågan ytterst är ett politiskt beslut som polisen har att förhålla sig till.
Bombdåd och miljardvinster
Även om det dödliga skjutvapenvåldet har minskat ligger antalet sprängningar kvar på en hög nivå. Dessutom fortsätter den organiserade brottsligheten att omsätta enorma summor. Polisen uppskattar att den kriminella ekonomin genererar omkring 350 miljarder kronor varje år, varav cirka 185 miljarder utgör ren vinst.
Inför nästa mandatperiod efterlyser Stefan Hector större handlingsfrihet för Polismyndigheten. Han vill se mindre politisk detaljstyrning och en lagstiftning som ger polisen utökade möjligheter att använda hemliga preventiva tvångsmedel.
LÄS ÄVEN: Ekeroth: ”När det inte skjuts går det bra för gängen”
