OPINION • Under onsdagskvällen sköts Salwan Momika till döds i en lägenhet i Södertälje. Den irakiske koranbrännaren, som provocerat många miljoner muslimer världen över, blev 38 år gammal.

Vid en pressträff under förmiddagen omnämner statsminister Ulf Kristersson händelsen som ett “mycket spektakulärt mord”. Mer än så vill statsministern inte säga. Inga fördömanden. Ingenting.

Han vill inte ens nämna Momika vid namn.

Till och med när TT:s och DN:s journalister ställer flera direkta frågor till Kristersson, just om mordet på Momika, där de namnger honom, så duckar han. Den första frågan från TT om mordet svarar inte Kristersson på alls. Till slut får han ur sig en halvmesyr.

– Det måste bygga på att vi vet mer om vad som egentligen har hänt bakom detta. Jag tänker inte spekulera i det. Det vore oansvarigt, menar statsministern.

Ynkligt.

Det går att fördöma ett mord utan att för den skull sympatisera med den mördades åsikter. Men det gör alltså inte Kristersson.

Samma personer som styr

Kristersson stakar sig fram under pressträffen på sitt speciella sätt. En lite släpig intonation där han betonar vissa ord lite extra. Han påminner om en annan släpig moderat statsminister. Fredrik Reinfeldt.

Och egentligen är det inte så konstigt. Kristersson var statsråd i Reinfeldts ministär. Det var förövrigt även Tobias Billström, som fram till i höstas var utrikesminister.

Nuvarande migrationsminister Johan Forssell var Reinfeldts stabschef. Socialminister Jakob Forssmed statssekreterare. Justitieminister Gunnar Strömmer Reinfeldts utredare. 2013 presenterade Strömmer utredningen “Det svenska medborgarskapet” i vilken han föreslår att ge automatiskt medborgarskap till invandrares barn.

Andra nuvarande statsråd som då utgjorde Reinfeldts parlamentariska underlag är finansminister Elisabeth Svantesson, civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin, infrastrukturminister Andreas Carlson och utbildningsminister Johan Pehrson. För att nämna några.

I många avseenden är den så kallade Tidöregeringen regeringen Reinfeldt 3. Det är i mångt och mycket samma personer som styr. De är stöpta i samma form. Det är i stort samma politik nu som då.

Massinvandringen fortsätter. Medborgarskap delas ut likt godis till kriminella och till terrorister. Till islamister och jihadister. Ingenting har gjorts för att stoppa Justitiekanslerns absurda och djupt osmakliga utbetalningar till kriminella. Till dömda våldtäktsmän. Det fortsätter som förut.

Fördömde koranbrännarna öppet

Genom sin oförmåga eller ovilja att agera, så har regeringen redan här ett direkt ansvar för våldet i Sverige. Oavsett det gäller ihjälskjutningen av Mikael Janicki i Skärholmen, hedersmordet på Shahida Azizi i Lessebo eller nu senast mordet på Salwan Momika. De sker på Kristerssons vakt.

Men Kristersson med samarbetspartier, vilket även inbegriper stödtrupperna i Sverigedemokraterna, har även ett mer direkt ansvar för mordet just på Salwan Momika.

Nästan direkt efter att den tillträtt valde regeringen i januari 2023 att öppet och officiellt fördöma koranbrännarna. Fördömandet kommunicerades via Sveriges beskickningar i Turkiet och Pakistan, och handlade framför allt om Rasmus Paludan.

“We do not share that bookburning idiots view”, skrevs det på en lapp som sattes upp på Sveriges konsulat i Istanbul. Sveriges ambassad i Pakistan brännmärkte samtidigt i en officiell kommuniké Paludan som “högerextremist”. Uttalanden som UD och Tobias Billström ställde sig bakom.

LÄS ÄVEN: Regeringens fatwa: Tar avstånd från “högerextremisten” Paludan

Regeringen hade kunnat välja en annan väg. Även utan att ta ställning för eller emot koranbrännandet som sådant. Kristersson hade exempelvis kunnat säga att i Sverige råder yttrandefrihet, vilket innebär att folk har rätt att tycka och uttrycka vad de vill. Oavsett vad han personligen tycker, och även om det råkar kränka någon.

Gärna med tillägget att om inte det passar, så ligger Arlanda där. Åk hem, och kom aldrig mer tillbaka. Ut!

Stämplades som lovlig måltavla

Även om det uppenbart är för magstarkt för statsministern att stå upp för yttrandefriheten, och Sveriges konstitution, så hade han även helt kunnat låta bli att kommentera koranbränningarna. Det vill säga hantera det problemet precis så som regeringen hittills hanterat så många andra problem. Genom att titta åt ett annat håll och låtsas som att det regnar.

Men det gjorde inte Kristersson. Istället fördömde han koranbrännarna publikt, inför en global blodtörstig islamistisk pöbel. Och han följde senare samma år upp med ett förslag om att förbjuda koranbränningar.

Och det kan inte uteslutas att just detta agerande bidrog till att besegla Salwan Momikas öde.

Kristersson stämplade öppet Momika som lovlig måltavla. Han annonserade inför en internationell publik att Momika avskyddes av fler än bara en liten klick högljudda och mordiska islamister. Samtidigt nekades Momika polisskydd. Det kan av vissa ha uppfattats som ett grönt ljus.

Under onsdagen sköts en man ihjäl i Södertälje för att han nyttjat Sveriges mer än 250 år gamla lagstadgade yttrandefrihet. Men den som väntar på ett fördömande från regeringen, väntar förgäves.