På fredagen träffade IT-minister Peter Eriksson (MP) och representanter för mediernas paraplyorganisation Tidningsutgivarna, TU, företrädare för YouTube och Twitter. Regeringen och medier anslutna till TU, bland annat Dagens Nyheter och Expressen, har krävt en hårdare censur på de sociala medieplattformarna av material från aktörer som kritiskt granskar svenska politiker och medieaktörer och som man befarar kan komma att påverka väljarna att rösta på ett oönskat sätt i det stundande riksdagsvalet.

På en presskonferens efter mötet förklarade sig IT-ministern nöjd med vad han rubricerade som “ett mycket konstruktivt möte”. Han berättade att regeringen och TU bland annat fått löften från YouTube där det utlovas “åtgärder” och “skärpt kontroll” mot det Eriksson betecknade som “illegalt hat och olagligt innehåll på nätet”.

– Utgångspunkten måste vara, och det är vi överens om, att det som är illegalt utanför nätet också ska vara det på nätet. Det har alltför länge varit så att det inte hänt något, sade Eriksson.

YouTube, regeringen och de stora svenska medieaktörerna under TU har dock fått hård kritik för att agera precis tvärtemot den av IT-ministern deklarerade utgångspunkten. Utanför nätet är det rättsväsendet som avgör vad som är olagligt.

Det som skett på nätet är i stället att regeringen och medier som Dagens Nyheter och Expressen utövat påtryckningar på de stora sociala medieplattformarna och förmått dem att ta bort publicistiskt material utan vare sig någon föregående eller efterföljande rättslig prövning av om materialet varit olagligt eller inte.

I det mest uppmärksammade fallet fick det medborgarjournalistiska nätverket Granskning Sverige flera års redaktionellt material utraderat i ett slag. Påståenden gjordes om upphovsrättsliga intrång men någon juridisk prövning skedde aldrig. Anklagelserna kom också från samma aktörer inom det politiska och mediala etablissemanget som länge känt sig obekväma med att bli kritiskt granskade av Granskning Sverige.

Justitieminister Morgan Johansson, som också deltog på presskonferensen sade att ett krav från den svenska regeringen och TU är att dessa snabbare ska kunna komma i kontakt med de sociala medieplattformarna så att material som påstås vara illegalt kan tas bort omedelbart.

YouTubes Europachef Ben McOwen Wilson sade å sin sida att diskussionen förts inom ramen för den svenska yttrande- och tryckfriheten. Men vare sig han eller regeringen förklarade hur detta påstående rimmar med de åtgärder som föreslås kunna vidtas helt utan prövning mot de svenska grundlagarna.

I stället för de svenska rättsinstanserna ska det som Morgan Johansson på presskonferensen kallade för “frivilligorganisationer” sköta bedömningen av vad som är olagligt innehåll på de sociala medieplattformarna och snabbt kunna flagga sådant för omedelbar borttagning. Dessa “frivilligorganisationer”, exempelvis #jagärhär, har emellertid kritiserats för att snarare vara aktivister med en politisk agenda där man agerar långt utöver de begränsningar som finns i de svenska yttrande- och tryckfrihetsgrundlagarna.

Företrädare för Facebook hade också bjudits in att delta men tackat nej. Peter Eriksson uttryckte dock tillförsikt om att även den plattformen kommer att vara med på tåget. Detta sade sig IT-ministern ha fått utfästelser om vid ett annat möte med företrädare för Facebook i Dublin nyligen.