Det finns inget egenvärde i att öka skärmtiden för våra barn, anser regeringen och hänvisar till hjärnforskning som visar att det tvärtom finns många negativa effekter. Nu har man beslutat att riva upp Skolverkets nya strategi för digitala verktyg i skolan.

I november tog skolminister Lotta Edholm (L) emot Skolverkets nya plan för digitalisering av den svenska förskolan och skolan. Hon tyckte dock att det fattades några avgörande pusselbitar.

LÄS ÄVEN: Lärare undviker ’känsliga’ ämnen i den mångkulturella skolan

Svenska hjärnforskare och barnläkare har varnat för att införa digitala verktyg för tidigt och Edholm kunde inte hitta något om detta i Skolverkets skrivningar. Därmed skickade hon förslaget på remiss till hjärnforskare och barnläkare samt ytterligare 58 instanser. Svaren sammanställs just nu.

– När jag går igenom detta kan man väl säga att mina farhågor blivit bekräftade till hundra procent av remissvaren, som uttrycker precis det jag varnat för, att det finns väldigt lite vetenskap som stödjer den här utvecklingen, säger Lotta Edholm till DN.

Man konstaterar bland annat att barn förstår mer om de läser riktiga böcker och att de lär sig mer om de skriver för hand.

Riktiga leksaker bäst

Ett par av de remissinstanser som Lotta Edholm pekat ut som viktigast för beslutet är Ulrika Ådén, professor och ordförande för Svenska barnläkarföreningen, och Torkel Klingberg, professor i neurovetenskap på Karolinska institutet.

Ulrika Ådén berättar att miljöer utan vare sig skärmar eller digitala leksaker, med riktiga bollar och grävskopor samt en äkta sandlåda, funkar bäst och är det bästa sättet att stimulera hjärnan och underlätta inlärningen.

Leken beskrivs också som viktig för samspelet med andra och utvecklar språket och hjärnans förmåga att föreställa sig vad andra människor vill.

LÄS ÄVEN: Forskare vill sänka kraven i grundskolan

Enligt Skolverket är meningen med den nya digitaliseringsstrategin att alla barn ska utveckla digital kompetens så att de på sikt ska bidra till ”ett hållbart och demokratiskt samhälle”. Men små barn upp till två års ålder ska inte använda skärmar alls, enligt barnläkarföreningens rekommendationer. Dessa menar man barnen har tillgång till hemma ändå.

Man befarar också att så kallade digitala leksaker ger snabbare belöning och kan konkurrera ut den manuella leken.

– Risken är att barn stannar inne i stället för att gå ut och leka, vilket påverkar hjärnan och hälsan på ett negativt sätt, förklarar Ulrika Ådén.

Grunduppdraget hamnar i skymundan

I sitt remissvar kritiserar en grupp hjärnforskare på Karolinska institutet Skolverket för att man inte tagit till sig forskningen som visar att digitala verktyg försämrar barnens inhämtning av kunskap, skolans själva grunduppdrag.

– Den svenska skolan har problem redan som det är. Att då lägga till den ytterligare försämring som digitaliseringen riskerar leda till kan få allvarliga konsekvenser, säger Torkel Klingberg, en av dem som författat remissvaret.

Elever lär sig skumma igenom material i stället för att ta till sig saker på djupet, skärmar stör koncentrationsförmågan och elever som har sina datorer öppna under föreläsningar presterar sämre.

Skrotar strategin

Lotta Edholm instämmer i kritiken och har beslutat att riva upp Skolverkets strategi. Efter man gjort en remissammanställning ska regeringen återkomma med hur en ny digital strategi ska utformas.

– Undervisningen ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet, säger hon.

LÄS ÄVEN: Skola lär elever att SD-väljare inte tror på allas lika värde