Den rödgröna regeringens innovativa kriminalpolitiska förslag avlöser varandra. På onsdagen berättade inrikesminister Mikael Damberg (S) att man ställer sitt hopp till byggbranschen att få bukt med de gängkriminella sprängdåden. Nu meddelar digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) att det är brevbärarna som ska stoppa inflödet av knark och olagliga vapen till Sverige.
Den gränsöverskridande kriminella knark- och vapenhandeln fortsätter i oförminskad takt trots corona-relaterade beslut om att gränserna ska vara stängda. Tullen och polisen saknar resurser att hantera situationen.
Den rödgröna JÖK-regeringen med stöd av Centerpartiet och Liberalerna tillsätter nu därför en utredning som föreslår att brevbärarna tar över delar av knark- och vapenspaningen.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Gängkriminella sprängdåd ökar – regeringen lägger skulden på byggbranschen
Stora delar av det knark och de illegala vapen som har mottagare i Sverige passerar gränsen utan att upptäckas. Detta bland annat beroende på sparbeting inom polis- och tullmyndigheterna.
Enligt en utredning som digitaliseringsminister Anders Ygeman presenterade på torsdagen ska det framgent bli brevbärarnas uppgift att identifiera paketen med knark och vapen när dessa kommit in i landet. I en kommentar till utredningen säger Ygeman att han hoppas att detta ska leda till en effektivare bekämpning av narkotika och vapen.
Grundlagsskyddad brevhemlighet avskaffas
Inom ramen för utredningen föreslås en grundlagsändring där den personliga integriteten inskränks genom att brevhemligheten avskaffas. Postanställda ska i framtiden få öppna och gå igenom alla privata försändelser.
Chefsutredare för den juridiska delen av regeringsförslaget blir hovrättsråd Kazimir Åberg. Om grundlagen ska ändras måste utredningen bli klar i god tid innan nästa riksdagsval eftersom varje grundlagsändring kräver två på varandra följande riksdagsbeslut med ett allmänt val emellan.
Att avskaffa brevhemligheten föreslogs redan förra året men regeringen har förhalat förslaget. Enligt Ygeman beror det på att en “knepig avvägning” måste göras mellan medborgarnas rätt till integritet och bekämpning av brottslighet.
Kritiker menar att det verkliga skälet till fördröjningen är att man som vid tidigare kontroversiella grundlagsändringar vill ta de två besluten så tätt inpå valet som möjligt så att frågan inte blir en del av valrörelsen och riskerar att stoppas av folkopinionen.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.