På onsdagen klubbades en grundlagsändring igenom som innebär att utlandsspioneri kriminaliseras och klassas som yttrande- och tryckfrihetsbrott. Ändringen har kritiserats för att det bland annat kan komma att påverka meddelarskyddet vid journalistiska publiceringar.

Grundlagsändringen innebär att brotten utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete införs i brottsbalken och betyder att det kan bli straffbart att lämna uppgifter som kan skada Sveriges förhållanden till andra stater eller organisationer. Samma brott införs i tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen.

LÄS ÄVEN: SD stöder kritiserad inskränkning av pressfriheten

– Det är ju en lucka som vi har i vår lagstiftning och som vi behöver täppa igen. Det handlar ju om rikets säkerhet, säger S-ledaren Magdalena Andersson.

Kritiken mot grundlagsändringen har gått ut på att den kan inskränka meddelarfriheten och därmed göra vissa journalistiska publiceringar brottsliga.

Så här röstade partierna:

Yttrandefrihetsexpert rasar

Inför den avgörande omröstningen sa yttrandefrihetsexperten Nils Funcke till Samnytt att han känner sorg och är arg över att grundlagsändringen inte stoppats.

– Jag känner mest sorg och så är jag lite förbannad också. Sorg eftersom det är ytterst ovanligt att man gör såhär långtgående ingrepp i de grundläggande fri- och rättigheterna och opinionsbildningen, och i det här fallet yttrandefriheten. Förbannad för att många ledamöter inte satt sig in i vad det här innebär egentligen, säger han till Samnytt.

LÄS ÄVEN: Nils Funcke: ”Politikerna vet inte vad de fattar beslut om”

– Det stora flertalet vet inte vad de fattar beslut om. Inte hur långtgående det är. De litar bara rent allmänt på att de ledande företrädarna, som väntas ha satt sig in i det här och följt frågan i många år, gjort en korrekt avvägning av att det här är absolut nödvändigt för att Sverige ska kunna delta i internationella insatser.