Över 900 personer i Sverig är efterlysta för att avtjäna fängelsestraff – men dyker aldrig upp till straffet. Istället håller de sig undan, ibland i flera år, för att slippa ta sitt straff. Men från och med i våras har den taktiken slutat fungera.
En färsk granskning från nyhetsbyrån Siren visar att personer som vägrar dyka upp för att avtjäna sitt fängelsestraff finns i nästan varannan kommun i Sverige. Totalt handlar det om drygt 900 personer som är efterlysta av Kriminalvården och polisen.
LÄS ÄVEN: S sågar fängelsestraff: Radikaliserar kriminella
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Vanligtvis gäller det personer som dömts till fängelse men inte redan sitter frihetsberövade. De får då ett beslut om att själva inställa sig på anstalt. När de inte gör det – och ofta inte ens har en folkbokföringsadress – inleds en efterlysning.
Mellan 65 och 70 procent av dömda följer inställelsebeslut men resten försvinner från radarn.
Preskriptionstiden – ett kryphål som stängts
Fram till den 1 april i år fanns ett slags kryphål i lagen. Den som höll sig undan tillräckligt länge kunde gå fri – då preskriberades straffet.
Tidigare preskriberades nämligen fängelsestraff under ett år efter fem år, och fängelsestraff på upp till fyra år efter tio. Det gällde ofta korta domar på en eller två månader, med rattfylleri som det vanligaste brottet.
LÄS ÄVEN: Dömda kan inte längre hålla sig undan straff
Men nu har lagen ändrats: inga fängelsestraff preskriberas längre. Straffet gäller tills det är verkställt – oavsett hur lång tid det tar.
– Det räcker inte att hålla sig undan i fem eller tio år längre, utan nu kommer domarna att ligga kvar, säger Geska Mark, gruppchef på Kriminalvården till nyhetsbyrån Sirén.
För vissa handlar det om en vilja att fly ansvar. För andra handlar det om att helt enkelt ha försvunnit från radarn – ingen känd adress, inget svar – går helt enkelt inte att nå med mer information.
Men myndigheterna ger inte upp. Den nya lagen ger Kriminalvården ett skarpare verktyg och att ingen ska slippa undan sitt straff bara för att tiden går.
LÄS ÄVEN: Fångarnas hungerstrejk växer – kräver mer pengar till mat: “Vi är ju ändå människor”
