Om konflikten mellan USA och Iran skulle trappas upp och leda till nya markoperationer riskerar ytterligare miljoner människor att tvingas lämna sina hem. Erfarenheterna från de senaste två decenniernas krig i Mellanöstern och Afrika visar att de största konsekvenserna inte bara syns i dödstalen – utan i de enorma flyktingströmmar som följer. En studie från Brown University uppskattar att närmare 40 miljoner människor redan har drivits på flykt av USA:s krig efter 11 september 2001.
Sedan terrorattackerna den 11 september 2001 har USA lett eller deltagit i krig i bland annat Afghanistan, Irak, Pakistan, Syrien, Libyen, Somalia och Jemen. Detta under presidenterna Bush, Obama och Biden. Trump har nu tillsammans med Israel angripit Iran som ännu inte har men kan utvecklas till ett fullskaligt krig.
Enligt forskningsprojektet Costs of War vid Brown University har dessa konflikter tvingat minst 38 miljoner människor att lämna sina hem – antingen som flyktingar i andra länder eller som internflyktingar i sina egna länder.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Studien beskriver siffran som konservativ. Den verkliga totalsiffran kan enligt forskarna ligga någonstans mellan 49 och 60 miljoner människor, beroende på hur man räknar indirekta effekter och senare vågor av fördrivning.
De största flyktingströmmarna har uppstått i Irak: cirka 9,2 miljoner människor fördrivna, Syrien: cirka 7,1 miljoner, Afghanistan: cirka 5,9 miljoner, Jemen: cirka 4,6 miljoner, Somalia: cirka 4,3 miljoner, Pakistan: cirka 3,7 miljoner, Libyen: cirka 1,2 miljoner och Filippinerna: cirka 1,8 miljoner.
Detta gör krigen efter 2001 till den största vågen av krigsrelaterad fördrivning i världen sedan andra världskriget.
Flertalet har flytt till närområdet
Trots att migrationsdebatten i Europa ofta handlar om flyktingar från Mellanöstern är det viktigt att sätta siffrorna i perspektiv.
Den överväldigande majoriteten av de 38 miljoner har aldrig nått Europa. I stället stannar de flesta i grannländer (till exempel Turkiet, Jordanien eller Pakistan), flyktingläger i närområdet eller andra regioner i sina egna hemländer.
I många fall lever människor åratal eller decennier i tillfälliga läger eller i fattiga grannländer med svag ekonomi. Av världens flyktingar i stort hamnar vanligtvis 70–85 procent i utvecklingsländer i närområdet, enligt FN:s flyktingorgan.
Hur många har nått Europa?
Det finns ingen exakt siffra för hur många av de 38 miljoner krigsfördrivna som till slut tagit sig till Europa. Men en rimlig uppskattning kan göras utifrån asylstatistik.
Sedan 2015 – när flyktingkrisen kulminerade – har EU tagit emot ungefär 5–6 miljoner asylansökningar totalt, en stor del från Syrien, Afghanistan och Irak. Alla dessa är dock inte direkt kopplade till USA:s krig, och en del ansökningar gäller samma personer flera gånger.
En grov uppskattning som används av flera forskare är att cirka 10–15 procent av de krigsfördrivna från dessa konflikter så småningom tar sig vidare mot Europa. Om man applicerar det på Brown-studiens siffror innebär det att 3–6 miljoner människor från dessa krig kan ha nått Europa de senaste två decennierna.
Krigen fortsätter påverka människor
Även om USA avslutade sitt stora militära engagemang i Afghanistan för flera år sedan så fortsätter konsekvenserna av konflikterna.
Forskarna bakom studien betonar att krigets effekter fortsätter långt efter att striderna klingat av: ekonomier kollapsar, sjukvårdssystem bryter samman, fattigdom och matbrist ökar och människor fortsätter fly.
Det är också därför den totala dödssiffran kopplad till krigen uppskattas till cirka 4,5 miljoner människor, varav majoriteten dött av indirekta konsekvenser som sjukdomar, hunger och förstörd infrastruktur, inte av vapenvåld.
Vad händer om Iran dras in i ett större krig?
Iran har över 88 miljoner invånare och ligger i ett redan instabilt område. Om ett större krig skulle bryta ut – särskilt med marktrupper som Trump har aviserat – pekar erfarenheterna från Irak och Syrien på att miljontals människor snabbt kan tvingas fly.
Två möjliga huvudscenarier som diskuteras av migrationsforskare är 1) en begränsad regional konflikt med 3–5 miljoner människor på flykt och 2) ett större långvarigt krig där 10–15 miljoner människor kan tvingas lämna sina hem.
Precis som i tidigare konflikter skulle de flesta sannolikt först fly till Turkiet, Irakiska Kurdistan, Pakistan och Gulfstaterna. Men även en liten andel som fortsätter mot Europa kan få stor effekt.
Om 10 procent av en sådan större flyktingvåg försöker nå Europa innebär det 1–1,5 miljoner människor över några års tid. Sverige har traditionellt tagit på sig en i relation till befolkning oproportionerligt stor kostym i EU-mottagandet, i snitt runt 12 procent i stället för 2 procent.
Ett krigsarv som fortfarande växer
En av huvudpoängerna i Brown-forskarnas arbete är att krigets verkliga kostnader ofta underskattas. Fokus hamnar ofta på strider, militära utgifter och dödstal. Men de största konsekvenserna syns ofta i något annat – miljontals människor som förlorar sina hem, samhällen och framtidsutsikter.
Sedan 2001 har dessa krig redan drivit tiotals miljoner människor på flykt – och siffran fortsätter att växa så länge konflikterna lämnar efter sig instabila och sönderfallna stater. Ett nytt krig med Iran som hot-spot skulle kraftigt förvärra situationen ytterligare.
LÄS ÄVEN: Dagerlind: Ett nytt Mellanösternkrig – och Europa som slutdestination
