I en svensk-dansk studie fick deltagarna svara på frågor om nationell identitet. I vissa av enkäterna ackompanjerades frågorna av nationens flagga. Forskarna ville se om flaggan skulle påverka hur deltagarna svarade och svaret blev ja – speciellt bland de svenska deltagarna.
Till skillnad från många andra länder är flaggan i Sverige något känsligt och nästan fult som med jämna mellanrum vållar debatt. Det räcker med att titta på grannländerna för att hitta samhällen där man har en betydligt mer avslappnad inställning till både flaggan och nationen samt nationell stolthet.
Hur påverkas vi av att se den svenska flaggan? Det ville forskare vid Uppsala universitet undersöka genom ett experiment. 1 200 deltagare i Sverige och 1 200 i Danmark fick svara på frågor i samma formulär, men i vissa av enkäterna fick deltagarna även se en bild på nationens flaggan.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Här ville man ta reda på om flaggans närvaro påverkade hur deltagarna svarar. Framförallt var de intresserade av frågan hur man skulle känna om en familjemedlem gifte sig med en anhängare av någon av riksdagens partier.
− Vi såg att de som fått se en bild på flaggan, blev mindre benägna att vilja hålla social distans till sina politiska motståndare. Vår tolkning är att de genom flaggan blev påminda om den här gemensamma svenska identiteten. Och det skedde trots att en stor del av deltagarna senare i studien angav att de inte ens sett flaggan, säger Gina Gustavsson, universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet.
Dämpande effekt
Experimentet med flaggan gjordes i ett par olika utföranden där ett av formulären inkluderade en bild på nationens flagga och ett annat visade en liten flagga på en tårta. Svaren från deltagarna som fick se flaggorna jämfördes sedan med kontrollgruppernas svar där man inte fick se någon flagga.
I den svenska gruppen ska både tårtflaggan och enskilda flaggan haft en dämpande effekt på hur illa deltagarna tyckte det skulle vara om en familjemedlem gifte sig med en politisk motståndare. I den danska panelen såg man inte en lika entydig effekt.
− Svenskhet tenderar att kopplas till ett slags konsensus och att gärna försöker kompromissa. Men i Danmark finns en starkare tradition av att danskhet är att vara konträr och tycka olika. Att vi ser skillnader skulle också kunna bero på att den danska flaggan är mycket vanligare i Danmark, att den helt enkelt är för vanlig för att ge någon effekt, säger Gina Gustavsson.
I studien ville forskarna också undersöka flaggans effekt på affektiv polarisering – att man tillskriver sina politiska motståndare negativa egenskaper.
– Det är inte i sig problematiskt att människor tycker olika ideologiskt. Men affektiv polarisering är allvarligare. Forskning visar att den hänger samman med en ökad benägenhet att acceptera politiskt våld och att ifrågasätta valresultat. Många menar till exempel att stormningen av Capitolium är ett uttryck för just affektiv polarisering.
Går att öka toleransen
Att svenska flaggan i den här studien tycktes kunna dämpa deltagarnas aversion mot politiska motståndare menar man visar att det går att öka toleransen.
− Den svenska flaggan, även om den är liten och vi inte viftar med den speciellt ofta, kan alltså ha en enande kraft. Vi såg hur närvaron faktiskt minskade den affektiva polariseringen. Det visar att polarisering inte nödvändigtvis är permanent, ibland räcker det med att påminnas om vad vi har gemensamt.
LÄS ÄVEN: Expressen-profil vill ändra svenska flaggan: ”2 miljoner utrikesfödda bor i Sverige”
