På tre platser i ett kvarter på Södermalm har romska tiggare blivit en närmast permanent del av gatubilden. Boende berättar om samma personer och samma platser under många år – samtidigt som andra utsatta och hemlösa som försöker tigga utanför den lokala Ica-butiken avvisas.

Utanför Ica sitter en kvinna. En bit därifrån finns ytterligare platser där personer ur samma grupp återkommande håller till, bland annat i anslutning till Systembolaget och vid områdets återvinning. Så har det sett ut i närmare tio år.

När Samnytt tidigare har försökt att prata med kvinnan som tigger utanför Ica går det inte att få svar på frågor om hur länge hon varit där, varifrån hon kommer eller hur tiggeriet fungerar.

Hon förstår inte svenska och markerar samtidigt tydligt att hon inte vill bli fotograferad.

– Inte foto. Gå bort, säger hon.

LÄS ÄVEN: Ica-handlaren skickar ut personal mot trakasserande tiggare: ”Rycker pantkvittot ur handen”

”Så länge jag har bott här”

En som följt utvecklingen under lång tid är Södermalmsbon Jannicke Svanström. Hon har bott i kvarteret sedan januari 2018 och säger att tiggarna funnits på plats under hela den tiden.

– Så länge jag har bott här, säger hon.

Hon känner igen flera av personerna från år till år.

– Det är samma personer.

Hur ofta möter du tiggarna i området?

– Jag skulle säga i princip alla dagar i veckan. De flesta gångerna jag har gått in där har det ju suttit någon.

Det handlar enligt henne inte heller om människor som slumpmässigt väljer en plats för dagen. Hon beskriver hur samma personer återkommer till samma ställen.

– Jag går ju både på Willys och Ica. Det är nog på båda ställena.

Jag ska ju kunna gå ner söndag morgon och lämna glas och kartonger och ställa ifrån mig min dramaten, utan att känna otrygghet.

Jannicke Svanström, Södermalm

Kvinnan utanför Ica är särskilt välbekant.

– Hon som sitter utanför Ica har suttit där hela tiden.

Jannicke pekar även ut platsen utanför återvinningen i kvarteret.

”Det är otryggt”

Det är också vid återvinningen som Jannicke berättar om en händelse som fått henne att reagera särskilt. En söndagsmorgon gick hon dit med sin dramaten för att lämna bland annat glas och kartonger. När hon ställde väskan ifrån sig för att sortera återvinningen gick mannen fram till den.

– Han gick fram och kollade i min väska.

Hon beskriver inte att hon blev rädd, men säger att hon blev arg över beteendet.

– Förbannad.

LÄS ÄVEN: ”Tiggare” greps med verktyg för en halv miljon – slipper böter och fängelse

För Jannicke handlar frågan därför inte enbart om synen av människor som sitter och tigger. Hon tycker att situationen påverkar upplevelsen av det egna bostadsområdet.

Hur påverkar det dig som boende?

– Det känns smutsigt. Även att komma fram och titta i väskan. Alltså… det är otryggt.

Hon återkommer till den konkreta situationen vid återvinningen.

– Jag ska ju kunna gå ner söndag morgon och lämna glas och kartonger och ställa ifrån mig min dramaten, utan att känna otrygghet.

En annan boende som Samnytt pratar med och som vi möter vid återvinningsstationen – som vill vara anonym, beskriver att samma personer står utanför Systembolaget i kvarteret, ”åtminstone varje gång jag har varit där de sista fem åren”.

Personen beskriver även hur den sett hur mannen vid återvinningen gått fram till gamla kvinnor och tagit tag i deras kassar.

– De verkar göra så att de tar tag i grejerna, som för att hjälpa till liksom, sedan vill de ha betalt.

Personen berättar också att den har sett hur andra utsatta försökt tigga utanför ICA-butiken, men blivit avhysta av polisen.

LÄS ÄVEN: Romer jobbade med ”romsk inkludering” i Malmö stad – blåste 80-åring på 50 miljoner kronor

Tiggeriet har minskat – men inte överallt

Situationen i kvarteret sticker samtidigt ut mot utvecklingen i landet i stort. Det gatutiggeri som under 2010-talet blev vanligt i svenska städer har minskat kraftigt.

I den statliga utredningen Ett nationellt förbud mot tiggeri från 2025 bedömdes antalet personer som tigger ha minskat med minst tre fjärdedelar jämfört med tidigare år.

Särskilt har antalet EU-medborgare som rest till Sverige för att tigga minskat. Samtidigt konstaterade utredningen att det saknas exakta siffror över hur många som fortfarande försörjer sig genom tiggeri.

Redan tidigare har polisen i Stockholm beskrivit hur människor kunnat återkomma till samma områden under mycket lång tid. I en kartläggning 2019 uppgav kommunpolisen Peter Enell att polisen kände igen personer som då hade kommit tillbaka till Stockholm under sex eller sju år.

Jag vet inte, men det måste vara samma regler för alla. Om en inte får göra det, så ska inte den andra få göra heller. Men det är dubbelmoral överallt, det kan jag säga till dig.

ICA-handlare om tiggeriet på Torkel Knutssonsgatan

Polisens bild var inte att tiggeriet i Stockholm generellt styrdes av kriminella nätverk. Däremot beskrevs en organisering inom familjer och släkter, där människor reste hit tillsammans och kunde avlösa varandra.

För Jannicke är kontinuiteten i hennes eget kvarter tydlig. Trots den kraftiga nationella minskningen känner hon fortfarande igen människor på samma platser som när hon flyttade hit för snart nio år sedan.

Ica-handlaren – andra som tigger avvisas

När Samnytt går in i Ica-butiken frågar vi en av de anställda hur de själva ser på att tiggandet utanför butiken har kunnat fortsätta i så många år.

Hur ställer ni er till att kvinnan som tigger utanför butiken sitter kvar år efter år?

– Jag kan inte säga något om det här… Hon har varit här sedan jag började här för flera år sedan.

Har hon suttit här i tio år?

– Ja, precis.

Är det människor eller kunder som klagat?

– Inte som jag vet. Han fortsätter:

– Men hade det varit någon hemlös så hade de stängt direkt, alltså tagit bort personen.

En person vi pratat med säger att polisen direkt lyfter bort svenska hemlösa som tigger utanför butiken, men låter den här kvinnan sitta kvar?

– Ja, men det är inte vårt fel, det är politikerna. De här som sitter här nu får sitta, men inte…, vanliga hemlösa, om man säger så.

Varför, vad tror du?

– Jag vet inte, men det måste vara samma regler för alla. Om en inte får göra det, så ska inte den andra få göra heller. Han avslutar:

– Men det är dubbelmoral överallt, det kan jag säga till dig.

LÄS ÄVEN: Receptionist kallade stökiga romer ”zigenare” – företag måste betala 70 000 för diskriminering

”Det är för jävligt”

Jannicke säger att hon själv inte har bevittnat hur andra tiggare avvisats från just Ica-butiken. När hon får höra handlarens och Samnytts vittnesbeskrivning reagerar hon ändå starkt.

– Det är för jävligt. Jag har faktiskt inte själv sett det, tror jag inte i alla fall, men det är för jävligt.

Hon berättar däremot om ett möte med en svensk hemlös man i Gamla stan. Det var vinter och mannen tiggde utanför en kyrka. Jannicke började prata med honom och blev överraskad över att han bara var omkring 50 år.

Enligt Jannicke beskrev mannen själv en konkurrens om platserna och en upplevelse av att svenska hemlösa hamnade längst ned i hierarkin. Det är en berättelse Jannicke burit med sig, säger hon. Och i hennes eget kvarter fortsätter hon att se samma romer på samma platser.

Och nästan nio år efter att hon själv flyttade dit sitter de fortfarande kvar.

Vad tycker du?