En granskning som Europaportalen gjort av hur de svenska EU-parlamentarikerna röstat under innevarande mandatperiod visar att S, V, Mp, M, KD, C och L genomgående stödjer mer överflyttning av makt till Bryssel genom nya lagar på EU-nivå. SD är det parti som sticker ut mest åt andra hållet genom att rösta nej oftast för att behålla den lagstiftande makten i Sverige.
Bara under den nu gångna femåriga mandatperioden har de svenska EU-parlamentarikerna röstat om fler än 300 nya federala lagar. Dessa måste sedan implementeras i alla medlemsländers nationella lagstiftning, oavsett vad medborgarna i respektive land tycker.
Sju partier mot ett
Sju av de svenska partierna – Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Moderaterna, Centern, Kristdemokraterna och Liberalerna – röstar i varierande grad men samtliga till helt övervägande del för nya EU-lagar på en rad områden. Detta i motsats till det åttonde svenska riksdagspartiet, Sverigedemokraterna, som avviker kraftigt.
Även SD har under mandatperioden röstat ja till ny EU-lagstiftning men i avsevärt mindre utsträckning än de övriga svenska partierna. I färre än hälften av fallen har SD-parlamentarikerna gett sitt bifall. Man är det parti som röstat nej till flest nya EU-lagar och som oftast lagt ned sin röst.
Weimers håller emot mest
Granskningen omfattar 20 olika politikområden. Bland dessa återfinns migrations- och asylfrågor, arbetsmarknads- och sociala frågor samt frågor rörande kultur, media och utbildning.
Klimatfrågor tillhör de där det är mest populärt att försöka få till överstatliga lagar. Här utmärker sig SD genom partiets förstanamn Charlie Weimers röstat nej 22 gånger.
I frågor förande energi, forskning och innovation har Weimers inte röstat ja en enda gång. Han ligger också i topp när det gäller att säga nej till nya överstatliga lagar i frågor som rör ekonomi och finans, som är det politikområde där det stiftats flest EU-lagar under den gångna mandatperioden.
