Toppåklagare sågar SD:s nya utvisningslag: ”Märklig lagstiftning”

Sverigedemokraterna vill, tillsammans med regeringspartierna, tvinga Sveriges åklagare att yrka utvisning för utländska medborgare som åtalas för brott. Ett förslag som väcker protester från åklagarhåll.
– Det är en i min mening märklig diskussion, säger Lennart Guné vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum till Samnytt.

Fler kriminella invandrare ska utvisas. Det har de fyra partierna i det så kallade Tidösamarbetet kommit överens om. Sedan ganska så exakt två år tillbaka pågår därför arbetet med en ny lagstiftning, vilken ska göra att utländska medborgare, som begår brott, oftare skickas hem.

En del av det förslaget handlar om att landets åklagare fråntas rätten att själva avgöra när det är motiverat att yrka utvisning. Anledningen är att regeringspartierna inte tycker att de sköter det arbetet ordentligt.

– Det är fullständigt uppenbart, säger Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesman Ludvig Aspling till Samnytt under måndagen.

LÄS ÄVEN: SD och regeringen ska tvinga åklagare att utvisa kriminella invandrare

”Ingenting som en rättsstat kan hålla på att dribbla med”

Men att åklagarna ska tvingas yrka utvisning, även i fall där ”det kan framstå som uppenbart att yrkandet inte kommer att bifallas”, är något som möter protester. Inte minst från Åklagarmyndigheten.

Lennart Guné är överåklagare och chef för Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum:

– För det första ska jag vara tydlig med vad som inte är problemet: Det är inget problem för Åklagarmyndigheten att gränserna för när man blir utvisad ur landet, på grund av brott, sänks. Vi har inga synpunkter på det. Det är en helt politisk fråga, säger han till Samnytt.

– För det andra: Vi har inga som helst synpunkter på att åklagare ska vara skyldiga att väcka talan om utvisning när vi bedömer att det finns lagliga förutsättningar för utvisning. Inte heller det är något problem.

– Det vi har bekymmer med är att den nya lagstiftningen ålägger åklagare att yrka utvisning även i ett stort antal fall där det inte finns lagliga förutsättningar för att bli utvisad på grund av den brottslighet som vi har åtalat för.

Varför är det ett problem?

– Varför det är ett problem? Ja, du kan tänka dig själv att du blir åtalad för brott som det inte finns täckning för. Eller blir utsatt för vad som helst i en domstol som den som stämmer in det inte själv tror på. Det är liksom ingenting som en rättsstat kan hålla på att dribbla med hur som helst.

– Normalt sett, så får vi inte åtala för brott, om vi inte kan förutse en fällande dom. Det är en självklar sak i en rättsstat. Det krävs av en åklagare eller motsvarigheten till en åklagare. Det är precis samma sak när det gäller särskilda yrkanden på grund av brott; som utvisning, förverkande, näringsförbud, rådgivningsförbud; eller vad du vill.

– Vi har en skyldighet att föra sådana yrkanden till domstol och få de prövade, när vi bedömer att det finns rättsliga förutsättningar för det.

”En märklig lagstiftning”

Bakgrunden till att Tidöpartierna vill ändra lagen är flera uppmärksammade fall där kriminella utlänningar fått stanna i Sverige, trots att de dömts för grova brott, helt enkelt eftersom den ansvariga åklagaren glömt bort, struntat i eller av andra skäl inte yrkat utvisning.

Från Sverigedemokraternas sida uttrycks därför ett bristande förtroende för hela Åklagarmyndigheten. Partiet vill frånta åklagarna befogenhet att avgöra när det ska och inte ska yrkas utvisning.

Lennart Guné känner inte alls igen sig i den fräna kritiken.

– Vi är typiskt sett mycket mer offensiva som åklagare när det gäller utvisningfrågor än vad vi är när det gäller annat, hävdar han.

Guné påtalar att åklagarna oftare får nej på sina utvisningsyrkanden än de får på andra yrkanden. Så mycket som vart fjärde sådant yrkande avslås av domstolen.

– Det tyder på att vi regelmässigt ligger på i den här frågan. I vanliga fall, när det gäller brott och straff och sådant där, så går vi kanske på pumpen en gång av tio, menar han och tillägger:

– Det är en i min mening märklig diskussion, och på det sättet en märklig lagstiftning, som utgår ifrån att vi skulle vara ovilliga att driva de här frågorna.

Samtidigt beklagar överåklagaren att hans kolleger ibland missar att ha med ett utvisningsyrkande.

– Att det finns enskilda fall som har presenterats, och där man alldeles uppenbart har missat det, är naturligtvis olyckligt. Det är inget snack om det, säger han.

”En pulshöjning i systemet”

Alla på Åklagarmyndigheten ser emellertid inte likadant på frågan. Ola Sjöstrand är chefsåklagare och kammarchef för Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet. Det är han som varit regeringens utredare, och som har skrivit det betänkande som ligger till grund för den nya lagen.

– Jag fick ett uppdrag om att vi ska stärka möjligheterna för att genomföra utvisningar. Så vi har sänkt gränserna för det, och så var vi tvungna att införa ett ska-krav för åklagarna om att de ska yrka, säger Ola Sjöstrand till Samnytt.

– Sedan har vi bollat den här frågan om var detta görs bäst, fram och tillbaka, och kommit fram till detta.

Sjöstrand tror att den nya lagen kommer ge kännbara effekter för hela rättskedjan.

– Det kommer bli en pulshöjning i systemet nu och i brottmålsprocessen. Det kommer att bli fler yrkanden och fler bedömningar. Det kommer att göras fler utredningar kring personalia och annat, säger han.

– Och givetvis kommer det att bli, i alla fall initialt, en kostnad inom Åklagarmyndigheten och domstolsvärlden.

Chefsåklagaren betonar att hans förslag är utformat efter de önskemål han fått från regeringen. Han har inga personliga åsikter om dem.

– Jag tänker ingenting på detta. Jag lämnade in det till regeringen i maj förra året, och de tog över det på departementet, säger Ola Sjöstrand.

Hantera utvisningyrkandena separat

Såväl Lennart Guné som Ola Sjöstrand är samtidigt inne på en annan lösning: Att helt slopa utvisningsdelen i brottmålsrättegångarna, och låta den frågan hanteras i en separat rättsprocess.

Inte minst mot bakgrund av att utvisning inte längre vägs in vid straffmätningen, och domstolarna i framtiden heller inte ska ta ställning till eventuella verkställighetshinder.

– Då finns alla förutsättningar att helt bryta ut utvisningsfrågan från brottmålsrättegången, och hantera den i efterhand av ett migrationsverk eller en migrationsdomstol, säger Guné.

Sjöstrand nämner även en sådan lösning i sin utredning, även om det inte varit något fokus för den.

– Vi tänkte att när man vet vilken påföljd man får av domstolen, och om man är utlänning, då skulle det kunna skickas till Migrationsverket som gör hela den här prövningen utanför brottmålsprocessen. Då hade det inte blivit några yrkanden, utan då hade det skickats över med automatik om man uppfyller kraven för att bli utvisad, säger han.

Finns det inte en transparenssproblematik i att överlåta det till Migrationsverket, för där upphör offentlighetsprincipen och allmänhetens insyn?

– Som sagt: Det är inget vi har grottat djupare i. Det låg inte i uppdraget, utan det är bara en reflektion, säger Ola Sjöstrand.