Pite Havsbad ”integrationscenter” fick fleråriga guldkantade kontrakt med Migrationsverket och betalt för både tomma platser och tjänster som aldrig levererades. Trots avslöjanden och kritik har jätterullningen av skattebetalarnas pengar fortsatt och är nu uppe i en kvarts miljard kronor. Det rapporterar SVT.

2015 blev Sverige ett Klondike för entreprenörer i asylboendebranschen. Det hade länge gått att ta bra betalt av Migrationsverket men när närmare 140 000 migranter det året forcerade den svenska gränsen på ett bräde förvandlades det fullt ut till säljarens marknad.

Inget budgettak för migrationens kostnader

I motsats till vård, omsorg och övriga välfärdstjänster riktade till svenskarna finns inget budgettak för vad invandringen får kosta, ingen maxprislapp för vad Migrationsverket får betala för en asylboendeplats med skattebetalarnas pengar. En aktör som 2015 var särskilt framgångsrik med att exploatera det asylkaos som uppstått var Tobias Lindfors, huvudägare till Pite Havsbad.

Där många fick nöja sig med korttidskontrakt förlängda efter behov och med ersättning endast för platser med beläggning, lyckades Lindfors förhandla till sig fleråriga kontrakt och betalt även för tomma platser. Det senare skulle visa sig särskilt lönsamt då anläggningen under de år den varit i drift som asylboende aldrig haft ens halv beläggning.

Skulle bli ”integrationscenter”

Lindfors framgångar i förhandlingarna med Migrationsverket berodde delvis på att han lovade tillhandahålla något mycket mer än bara ett asylboende. Anläggningen salufördes som ett ”integrationscenter”. Här skulle de inhysta migranterna även erbjudas utbildning, restauranger och olika aktiviteter.

Några sådana extravaganser blev det dock inte. Skattebetalarna har ändå fått betala för detta på samma sätt som de fått betala för de mellan 1 000 och 1 500 av anläggningens totalt 2 000 platser som kontinuerligt stått tomma. Någon minskning av beloppen på Pite Havsbads fakturor till Migrationsverket gjordes inte och myndigheten invände inte heller utan betalade utan protester.

Struntat i att omförhandla

Migrationsverket har heller inte begärt någon omförhandling av avtalet. I motsats till många andra avtal finns ingen rätt till omförhandling inskrivet i kontraktet med Pite Havsbad men enligt en juridisk expert som SVT talat med betyder inte det att myndigheten inte får ta upp frågan med motparten, något som enligt juristen sker hela tiden i det privata näringslivet, omförhandlingsklausul eller inte.

I de guldkantade villkoren ingick också att Migrationsverket skulle stå för Pite Havsvbads fastighetsskatt och andra till asylboendeverksamheten orelaterade kostnader. Ingen avstämning i efterhand med avräkning av ersättningen mot verkliga kostnader gjordes heller, något som normalt annars ska ske efter varje räkenskapsår. I ett par fall har Migrationsverket begärt in kvitton som underlag för fakturor från Pite Havsbad men det berör endast några få miljoner kronor av den kvarts miljard som anläggningen fakturerat.

Miljonkostnader för skadegörelse och skadedjurssanering

Pite Havsbad har tagit betalt för att erbjuda migranterna gratis WiFi. De boende har också slarvat bort nycklar till en kostnad av 100 000 kronor som lagts på fakturan till Migrationsverket. Regelbundna saneringar för vägglöss och annan skadedjursbekämpning på anläggningen sedan den blev asylboende är också något skattebetalarna fått stå för, liksom omfattande reparationer efter skadegörelse – flera miljoner kronor har bara detta kostat hittills.

Myndighetsansvarig inte självkritisk

Migrationsverkets ansvarige chef Willis Åberg anser dock inte att det finns några skäl att vara självkritisk till hur han hanterat affären – i skrivande stund handlar det för Pite Havsbad om drygt en halv miljard. Enligt honom har skattebetalarna fått valuta för sina pengar i form av ”ganska många bra boendeplatser”. Åberg försvarar sig också med att ursprungsavtalet ingicks asylkaosåret 2015.

Entreprenör vill inte svara på frågor

Tobias Lindfors vill inte ställa upp på någon intervju eller svara på några frågor. Pite Havsbads ekonomichef Anna Wallin försvarar dock i ett mejl till SVT att man tagit betalt för de uteblivna extra verksamheterna – detta med hänvisning till att man släppt in ideella föreningar att hjälpa de asylsökande på anläggningen.

Uppdagades för flera år sedan

Oegentligheterna och slöseriet med skattebetalarnas pengar i Migrationsverkets hantering av affärsförbindelsen med Pite Havsbad uppmärksammades redan för två år sedan. Ändå har inget hänt och pengarullningen fortsatt i samma takt som tidigare.

Inte heller när Pite Havsbad 2018 fick böta en halv miljon kronor till Skatteverket för momsfiffel såg Migrationsverket någon anledning att ompröva avtalet eller skärpa sina kontrollrutiner.