Sjukvårdpersonal utsätts allt oftare för hot och våld från patienter eller deras anhöriga och bekanta. En av de som drabbats är Emma som arbetar som sjuksköterska i Uppsala. Men på grund av rättsväsendets inkompetens får hon ingen upprättelse och gärningspersonen inget straff. När rättegången var avslutad konstaterade domstolen att brottet var preskriberat.

Det var i februari 2018 som Emma hotades på sin arbetsplats på Akademiska sjukhuset i Uppsala. En kvinnlig anhörig till en patient hotade att skada barnet i höggravida Emmas mage och kastade även vassa föremål omkring sig som kunde ha träffat magen.

– Hon sa hela tiden att ”jag ska se till att något händer din bebis”, berättar Emma för SVT Nyheter.

Det skulle dock dröja två och ett halvt år – till i november 2020 – innan polis och åklagare kom till skott med att ta brottet till rättegång. Att åter tvingas konfronteras med gärningspersonen i rättssalen var psykiskt påfrestande för Emma.

Därför blev bestörtningen stor när domstolen efter att rättegången slutförts meddelade att kvinnan skulle frias, inte därför att hon inte var skyldig utan därför att preskriptionstiden för det brott hon stod åtalad för löpt ut.

Åklagaren: “Man är ju inte mer än människa”

Åklagaren i målet, Magnus Berggren, mildrade inför rättegången brottsrubriceringen men insåg inte att han därmed också förkortade preskriptionstiden. Om utredningen blivit klar i rimlig tid i stället för flera år efter gärningen hade detta dock saknat betydelse. Berggren urskuldar sig med att det är mänskligt att fela.

– Jag missade att det var från 2018 och förgripelse mot tjänsteman var preskriberat. Man är inte mer än människa, den här gången blev det fel, säger han.

Inte heller tingsrätten uppmärksammade att preskriptionstiden gått ut. Om det gjorts hade Emma åtminstone sluppit gå igenom en jobbig rättegång till ingen nytta. Magnus Berggren “beklagar” de “olyckliga omständigheter” som han menar att det inträffade kan förklaras med.

Har JO-anmälts

Emma har emellertid inte låtit sig nöja med den förklaringen. Hon har anmält saken till Justitieombudsmannen (JO), som beslutat granska hur ärendet hanterats.

– Jag har förståelse för att de har väldigt mycket att göra, men man ska kunna lita på att systemet fungerar, säger en besviken Emma i en kommentar till SVT.

Vårdpersonal alltmer brottsdrabbade

På senare tid har hot och våld mot vårdpersonal ökat på ett lavinartat sätt. Brotten är ofta relaterade till vård av gängkriminella där konflikterna bakom en skjutning eller knivskärning fortsätter på akuten dit de skadade transporterats med ambulans.

Polisen måste numera vid den typen av händelser ofta göra avspärrningar och sätta in hårt beväpnad bevakning kring vårdinrättningar. Allmänt har sjukhusen också tvingats förstärka bevakningen med väktare och kameror, slussar för inpassering, utbilda personalen i självförsvar och förse den med skyddsutrustning.

Andra vanliga sammanhang där konflikter uppstår i vårdmiljöer är när hela släkter och klaner vill besöka en person på en avdelning men hindras av besöksbegränsningar som det senaste året också har stramats åt ytterligare på grund av coronapandemin.