Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid könsdysfori JO-anmäls. Föreningen Genid riktar kritik mot både riktlinjernas vetenskapliga grund och hur myndigheten hanterat invändningar från forskare och vårdpersonal.
Socialstyrelsen fastställde i februari nya nationella riktlinjer för vård vid könsdysfori. Nu JO-anmäls myndigheten alltså av föreningen Genid (Gender Identity Challenge Sweden), som verkar för en mer evidensbaserad vård för barn och unga med könsdysfori.
Föreningen anser att socialstyrelsen i flera avseenden bygger sina rekommendationer på ett svagt evidensunderlag. Kritiken gäller bland annat att irreversibla kirurgiska ingrepp ges högsta prioritet trots begränsat vetenskapligt stöd.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
– Vi har stångat oss mot en betongvägg när det gäller transideologi och könsdysfori. Till slut måste man sätta ner foten, säger Tony Eriksson, grundare av Genid, till Epoch Times
Han menar att vården och myndigheterna inte i tillräcklig utsträckning utreder bakomliggande orsaker till könsdysfori hos unga.
– Man går inte på djupet med vad som är det egentliga problemet med dessa ungdomar. Myndigheter förhåller sig alltid jakande till alla påståenden, som att bekräfta uppfattningen att lösningen är att byta kön när det oftast handlar om autism, säger Eriksson.
Enligt Genid uppger samtliga föreningens medlemmar att deras barn har autism eller liknande symtom. Föreningen menar att många unga som söker könsbekräftande behandling även har andra former av psykisk ohälsa eller neuropsykiatriska diagnoser.
Socialstyrelsen har samtidigt skärpt sina rekommendationer kring behandling av minderåriga. Behandling med pubertetsblockerare och könshormoner ska enligt rekommendationerna i huvudsak endast övervägas i undantagsfall för personer under 18 år.
Inte ensamma i kritiken
Professor Mikael Landén och chefsläkaren Johan Sandelin har också riktat kritik mot riktlinjerna. I ett remissvar till Socialstyrelsen skriver de att riktlinjerna skiljer sig på avgörande principiella punkter från myndighetens riktlinjer för andra tillstånd.
De ifrågasätter även sammansättningen av den arbetsgrupp som tagit fram riktlinjerna och skriver att det krävs ”ett omtag i framtagandet av en nationell riktlinje för könsdysfori”.
Även Mia Mark, enhetschef vid könsidentitetsmottagningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset, har lämnat Socialstyrelsens projektledningsgrupp.
Hon uppger att hon lämnade av etiska skäl och har kritiserat myndigheten för att hennes medverkan kan uppfattas som att hon står bakom de färdiga riktlinjerna. Mark har bland annat lyft att det finns en hög grad av samsjuklighet bland patienterna, exempelvis autism och allvarlig psykisk ohälsa.
LÄS ÄVEN: Egyptisk transa gasade ihjäl sina barn i Södertälje – får sitta i kvinnofängelse
