Språkproblem förekommer dagligen inom äldreomsorgen i Östersunds kommun och har i vissa fall påverkat både kvaliteten i omsorgen och säkerheten för de äldre. Det framgår av kommunens svar i en nationell granskning som genomförts av tidningen Arbetet.
När uppgifterna följs upp bekräftar vård- och omsorgsförvaltningens chef Robert Brandt att språkbrister förekommit i verksamheten och att vissa händelser har inneburit risker för brukare.
– Det har förekommit. Alla avvikelser och händelser utreds och lärdomar dras av händelserna, säger han till Jämtlands Tidning.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Enligt Brandt kan problemen yttra sig på flera olika sätt i det dagliga arbetet. Det handlar bland annat om svårigheter att läsa och dokumentera information samt att kommunicera via telefon.
LÄS ÄVEN: Skärpta språkkrav välkomnas i äldreomsorgen: ”De tar fel på schampo och handsprit”
Samtidigt framhåller han att verksamheten försöker hantera situationen genom att säkerställa att det finns andra medarbetare tillgängliga för stöd när någon i arbetsgruppen har begränsade språkkunskaper.
– Det kan exempelvis innebära svårigheter att läsa och dokumentera, tala i telefon. Men om det finns personal med lägre språknivå i en arbetsgrupp så finns det alltid andra personer i arbetsgruppen/på skiftet tillgänglig för stöd. Vi arbetar också aktivt för att stödja medarbetare som behöver utveckla sin kommunikativa förmåga.
Trots att kommunen bedömer att språkproblem förekommer varje dag har några formella språktester hittills inte använts. I stället har kommunen under flera år arbetat med en språkutvecklingsstrateg som stöttat verksamheterna när chefer uppmärksammat behov av språkutveckling hos medarbetare.
Nya språkkrav
Situationen aktualiseras samtidigt som nya nationella språkkrav för äldreomsorgen träder i kraft den 1 juli. Den nya lagstiftningen innebär att kommuner och privata utförare inom äldreomsorgen ska arbeta systematiskt för att säkerställa att personalen har tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett tryggt och säkert sätt.
Tidöregeringen har motiverat reformen med att bristande språkkunskaper kan få allvarliga konsekvenser för både kvalitet, säkerhet och de äldres möjlighet att förstå och göra sig förstådda.
Riksdagen beslutade tidigare i år att införa språkkravet efter förslag från regeringen. Kravet omfattar både befintlig personal och nyanställda inom äldreomsorgen. Som riktmärke anges språknivån B2 enligt den gemensamma europeiska referensramen för språk, en nivå som bland annat innebär att personen ska kunna förstå mer avancerad information, kommunicera obehindrat i arbetet och hantera dokumentation.
I samband med att lagen träder i kraft kommer även Östersunds kommun att börja arbeta med kartläggningar av personalens språknivåer.
Regeringen har samtidigt betonat att språkkravet inte främst handlar om att sortera bort personal utan om att identifiera brister, erbjuda utbildning och höja språkkompetensen inom äldreomsorgen över tid. För att stödja kommunerna har staten avsatt särskilda medel och gett flera myndigheter i uppdrag att följa upp reformen.
LÄS ÄVEN: Undermålig svenska i äldreomsorgen hos tre av fyra kommuner
