Exempel på vilka man bör citera är “kvinnor och icke-vita akademiker”. Uppmaningen kritiseras av Arvid Hallén, ordförande för den borgerliga studentföreningen Heimdal som ser att man hellre bedömer forskningen och inte forskaren.
Det är i kursplanen för Statskunskap A, delkursen Medborgare och samhälle, uppmaningen om “inklusiv citering” förekommer. Anledningen påstås vara det “skeva citeringsmönster” forskningen idag har där vissa typer av författare förekommer oftare och får mer erkännande än andra. Utöver “kvinnor och icke-vita akademiker” tar man även upp “forskare från andra marginaliserade och underrepresenterade grupper” som exempel.
Uppmaningen ska dock inte vara ett krav men är något som “värderas” i bedömningen.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Arvid Hallén:
Detta motiveras inte med vetenskapliga argument. Inget sägs om att det skulle leda till bättre PM. Och även om kursguiden ställer sig frågande till den exakta anledningen till underrepresentationen (”det finns flera skäl till detta”), är kontentan att den är problematisk.
Men med detta tvivelaktiga anslag undergräver man vetenskapens objektiva, universalistiska fundament. Forskning ska bedömas efter sin kvalitet – och bara sin kvalitet – oberoende av vem som bedriver den.
Vidare menar Hallén att även om avsikten kanske är välvillig, blir signalvärdet snarast det motsatta – att studenterna ska bedöma forskare snarare än forskning.
Uppmaningen är feltänkt och menar man att det förekommer en underrepresentation av fel skäl bär man uppmana studenterna att citera de källor man anser är bäst men att de sedan också ska vara beredda på att försvara dessa val, konkluderar Hallén.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.