En studie som Arkitekturupproret genomfört visar att de flesta människor föredrar byggnader i klassisk stil. Det står i kontrast till arkitekternas egon som gärna vill att deras hus ska sticka ut så mycket som möjligt, och även med den grå betong-stil inspirerad av kommunistländer som Sveriges miljonprogram utgör ett alltmer problematiskt exempel på.

Arkitekturupproret titulerar sig ”en folkrörelse mot den fortsatta förfulningen av våra städer” och försöker vara en röst för en vanliga människan mot politiker och arkitekter som drivs mer av sina egna samhällsbyggarvisioner än vad medborgarna vill ha.

En studie visar att det stora flertalet människor föredrar traditionell arkitektur. Den typen av harmonisk och traditionell byggnation har också visat sig bidra mer till människors välbefinnande än de modernistiska glas- och stålbyggnader som arkitekter med stora egon gärna ritar.

Det handlar om en studie utförd med VR-teknik utförd av forskare från Norges Biovitenskapelige Universitet (NMBU) i Oslo. Man undersökte upplevelser och känslor hos människor som vistas på gator och torg i Oslo med traditionell arkitektur jämfört med de som vistas i miljöer där modernistiska byggnader dominerar.

Påverkar vårt välmående

Forskarna fann ett starkt samband mellan människors välmående och den arkitektoniska miljö de vistas i. Vi mår enligt studien mycket bättre och känner oss mer harmoniska med byggnader omkring oss som vi upplever som vackra. Och för de flesta är skönhet hos hus liktydigt med traditionell design, så som man byggde fram till för ungefär hundra år sedan.

Och enligt studien handlar det inte bara om hur vi mår i stunden när vi vistas i dessa miljöer utan påverkar hur vi upplever livet mer långsiktigt och allmänt. Den visuella estetiken i husen omkring oss har en avgörande roll för hur vi formar våra känslomässiga reaktioner, vårt psykologiska välbefinnande och vår lycka och tillfredsställelse med livet.

– Politiker, stadsplanerare, fastighetsutvecklare och arkitekter borde ha mer insikt i hur design och människors välmående hänger ihop. Våra resultat betonar denna koppling, eftersom positiva känslor om vår omgivning är kopplade till en högre nivå av livskvalitet, förklarar NMBU:s forskare Kostas Mouratidis som är pappa till studien.

Traditionellt ställdes mot modernistiskt

I studien jämfördes åtta offentliga gator och torg i Oslo. Hos hälften av dem är traditionell arkitektur dominerande och hos den andra hälften dominerar i stället modernistisk arkitektur.

Med modernism menas här dels arkitektur som kännetecknas av minimalism, utan den ornamentik som återfinns hos traditionella byggnader och som introducerades på 1930-talet och dels senare decenniers futuristiska och ofta asymmetriskt estetiskt disharmoniska byggnader i stål och glas.

Resultaten från studien visar entydigt att de flesta av oss föredrar och mår bättre på platser med traditionell arkitektur. Deltagarna fick svara på frågor om första intryck, rangordna sina känslor på skalor från trevlig till obehaglig, från spännande till tråkig, från avkopplande till stressande, från säker till osäker, från intressant till ointressant och från aktiv till inaktiv.

Värdefulla lärdomar för stadsplanerare

Studiens initiativtagare menar att fynden man gjort ger värdefulla lärdomar för framtida stadsplanering. Politiker och arkitekter borde börja ta större hänsyn till den starka kopplingen mellan arkitektonisk estetik och välbefinnande.

Det finns också andra studier som indikerar att de betongförorter som byggdes i många länder på 60- och 70-talen – i Sverige kallade miljonprogram, i andra länder under beteckningar som ”social housing” och ”projects” har en stark negativ effekt på människorna som bor där.

Det anses vara en av flera faktorer som bidrar till att ha gjort dessa förstäder till de problemområden de är idag. Vissa menar att den enda fungerande lösningen på problemen är att riva dessa områden och bygga nytt i en stil som människor mår bra och känner sig harmoniska av att vistas i.