Statliga Svenska kraftnät planerar att fördubbla effektavgifterna. I absoluta tal handlar det om en höjning på flera miljarder kronor årligen. Planerna går på tvärs mot det löfte regeringspartierna i valrörelsen gav om att nätavgifterna ska sänkas. Det skriver DI (19-03-01).

Lotta Medelius-Bredhe, nytillträdd som tillförordnad generaldirektör på det krisande statliga affärsverket, motiverar chockhöjningarna med att dessa behövs för att klara nödvändiga investeringar i stamnätet. Höjningarna ska ske gradvis och 2027 ha nått 100 procent jämfört med dagens nivå.

Höjningarna kommer enligt Medelius-Bredhe att behöva fortsätta även långt efter 2027. Under en 20-årsperiod behöver Svenska kraftnät investera i storleksordningen 50 till 70 miljarder kronor.

Enligt uppgift gäller ett av de första projekten att åtgärda allvarliga säkerhetsbrister i Sveriges kraftförsörjning. Man vill dock inte berätta vilka dessa brister är.

Bryter vallöfte
Beskedet går stick i stäv med vad regeringspartierna S och MP lovade i valrörelsen om de fick väljarnas förtroende att fortsätta regera. Löftet då var att ta medborgarnas ilska på allvar över de ständiga avgiftshöjningar de länge drabbats av från elbolagen. Skärpta regler utlovades av dåvarande energiminister Ibrahim Baylan som skulle förhindra fortsatt skenande elnätsavgifter och vända utvecklingen till en sänkning på uppemot 20 procent motsvarande en eller flera miljarder kronor fram till 2020.

Löftena till väljarna förefaller dock inte ha kommunicerats till det egna helstatligt ägda Svenska kraftnät. Bara någon vecka efter valet meddelande man i stället kraftiga prishöjningar för 2019.

Den så kalla effektavgiften till övriga elbolag som är inkopplade på stamnätet höjdes från 1 januari med 15 procent. Och det är bara den första av åtskilliga höjningar som planeras de närmaste decennierna till dess avgifterna fördubblats jämfört med 2018 års nivåer.

Även om Svenska kraftnäts avgiftshöjningar främst riktar sig mot elbolagen så kommer dessa sedan att föras vidare till slutkunderna. Bolagen har visserligen ett ramverk att förhålla sig till som överses av Energimarknadsinspektionen men detta innehåller kryphål för så kallade “opåverkbara” kostnadsökningar som gör att bolagen ändå kan höja priser ytterligare.

Lotta Medelius-Bredhe vill dock tona ned hur kännbara Svenska kraftnäts fördubbling av avgifterna kommer att bli i gemene svensks plånbok. Eftersom stamnätstariffen endast utgör en mindre del av elräkningen tror den tillförordnade generaldirektören att Svenska kraftnäts höjningar “endast marginellt kommer att påverka elnotan för en vanlig kund”.

Regeringens avkastningskrav, inte vallöften, styr avgifterna
Medelius-Bredhe förklarar att det inte är vad regeringen lovat väljarna som avgör vilka avgifter Svenska kraftnät kan ta ut. I stället är det vad regeringen ovanför väljarnas huvuden har ställt för krav på hur mycket pengar det statliga affärsverket ska dra in i vinst och till statskassan.

Om vallöfte och avkastningskrav inte går ihop är det avkastningskravet som gäller. Enligt Medelius-Bredhe skulle Svenska kraftnät kunna ta ut ännu högre avgifter än de nu aviserade med stöd i regeringens avkastningskrav.

Blåst kring Svenska kraftnät
Lotta Medelius-Bredhe fick i februari med kort varsel kliva in som tillförordnad generaldirektör för det statliga affärsverket. Detta efter att avslöjanden kommit om allvarliga brister i säkerhetsskyddsarbetet och vidlyftiga konsultupphandlingar.

Det ledde till att regeringen med omedelbar verkan gav dåvarande generaldirektören Ulla Sandborgh sparken. Senare har ytterligare högt uppsatta personer sparkats på grund av jäv och oegentligheter i samband med upphandlingar av konsulttjänster.

Avslöjandena har allvarligt rubbat förtroendet för Svenska kraftnät. Ett antal utredningar har sjösatts, bland annat en som hanteras av Säkerhetspolisen, som ska identifiera missförhållandena och komma fram till vilka åtgärder som behöver vidtas.