Sverige sätter sig på tvären när Danmark vill underlätta utvisning av kriminella invandrare

Sveriges regering ställer sig inte bakom ett danskt-italienskt initiativ som syftar till att göra det möjligt att utvisa fler kriminella invandrare, genom att se över Europadomstolens arbete. Det står klart sedan texten till initiativet offentliggjorts av Danmarks regering.

Det är en natt i maj 2006 som en 19-årig man blir brutalt misshandlad i stadsdelen Christiania i Köpenhamn. 19-åringen blir bland annat sparkad i huvudet, drabbas av kraniebrott och hjärnblödning. Skadorna är så allvarliga att han avlider nästföljande dag.

LÄS ÄVEN: EU-länder går samman – vill underlätta utvisningar

Polisen griper en av de inblandade i dödsmisshandeln, som uppges ha med knarkaffärer att göra, i närheten. Han är en ung kurd; en turkisk medborgare som växt upp i Danmark och är känd för liknande våldsbrottslighet. Den kurdiske mannen uppges ha blivit “provocerad” av 19-åringen.

2008 döms den turkiske medborgaren. Det beslutas samtidigt att han ska utvisas till sitt hemland efter avtjänat straff. Utvisningen verkställs till slut år 2015 genom att den kurdiske mannen deporteras till Turkiet.

Europadomstolen protesterar

Historien hade kunnat sluta där. Men den utvisade kurden känner sig orättvist behandlad. Han vänder sig till Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, även känd som Europadomstolen, i protest mot utvisningen.

Och i december 2021 avkunnas Europadomstolens beslut. Danmark agerade fel när landet beslutade om att utvisa den våldsamme kurden.

Domarna i Strasbourg påpekar att den utvisade mannen lider av en psykiatrisk störning. Och att han av den anledningen “saknar straffrättsligt ansvar” för de våldsdåd han begått.

Att utvisa en långvarigt bosatt migrant med en psykisk åkomma som han tvångsvårdats för, för att han begår våldsbrott, strider mot “rätten till privatliv”, menar Europadomstolen.

Danskarna har tröttnat

Fallet med dödsmisshandlarkurden är vare sig första eller sista gången Europadomstolen lägger sig i danska beslut att utvisa kriminella invandrare. Eller för all del andra medlemsstaters utvisningar.

Domstolen i Strasbourg har återkommande utfärdat bindande beslut som tvingat länder att stoppa utvisningar av, i vissa fall, grovt kriminella utlänningar. Och detta är något som vissa europeiska länder nu tröttnat på. Ett av de länderna är Danmark.

Den danska regeringen har, tillsammans med regeringen i Italien, tagit initiativ till ett brev som bjuder in till ett “öppet samtal” om hur den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna ska tolkas.

“Vi anser att utvecklingen av domstolens tolkning i vissa fall begränsat vår förmåga att fatta politiska beslut i våra egna demokratier. Och därigenom påverkat hur vi som ledare kan skydda våra demokratiska samhällen och våra befolkningar mot de utmaningar vi står inför i dagens värld”, står bland annat att läsa i brevet som fortsätter:

“Vi har till exempel sett fall som rör utvisning av kriminella utländska medborgare, där tolkningen av konventionen har lett till att fel personer skyddats och medfört alltför stora begränsningar för staternas möjlighet att avgöra vilka som ska utvisas från deras territorier.”

Sverige skriver inte under

Förutom Danmarks Mette Frederiksen och Italiens Giorgia Meloni, så har även Österrikes kansler Christian Stocker, Belgiens premiärminister Bart De Wever, Tjeckiens Petr Fiala och Polens Donald Tusk skrivit under det. Även de tre baltiska ländernas regeringschefer har skrivit på.

Men efter de nio länderna tar det stopp. Den svenska regeringen har exempelvis valt att inte skriva under brevet, vilket bjuder in till samtal om Europadomstolens arbete och tolkning av konventionstexten.

Att Sverige valt att ställa sig utanför är något som kritiseras av bland annat Sverigedemokraterna.

“Sverige undertecknade inte brevet om en justering av Europakonventionen för att stoppa det missbruk av reglerna som hindrar oss från att utvisa grovt kriminella. Vi deltog inte i beslutet och kan bara beklaga regeringens svaghet”, skriver partiets migrationspolitiske talesman Ludvig Aspling på det sociala mediet X.

Samnytt har sedan måndagen sökt regeringen och statsminister Ulf Kristersson (M). Regeringen har inte svarat.

SE VIDEO: Danmarks statsminister: “Invandringen är största hotet”