Den svenska regeringen har med anledning av det färska Natomedlemskapet för första gången tagit fram en militär strategi för Asien. Man vill nu visa upp blågula vapenmuskler på andra sidan jorden. Initiativet har retat upp Kinas kommunistiska diktaturregim.
Redan i juni flaggade försvarsminister Pål Jonsson (M) i samband ned att han närvarade vid en internationell säkerhetskonferens i Singapore, att det “blir allt viktigare för svensk och europeisk säkerhet” att utmana Kina i dess geopolitiska närhet.
– För att kunna vara en stark atlantist så behöver man också ha en indopacifisk agenda dessa dagar, sa Jonsson då.
Det framgick att den svenska regeringen som medlem i Nato vill ansluta sig till USA:s geopolitiska ambitioner i regionen. Och nu några månader senare finns en fix och färdig militär strategi för ändamålet.
Tror Taiwan kan bli “nytt Ukraina”
Ge bort Samnytt PLUS i julklapp! 🎄🎅
Överraska någon med en prenumeration på Samnytt Plus. Den perfekta julklappen för den som värdesätter ocensurerad journalistik.
Bland annat vill Sverige visa väpnad närvaro i det oroliga området kring Taiwan och sydkinesiska sjön, där USA och Kina tävlar om vem som kan vapenskramla starkast. Den svenska Försvarsmakten tror att området kan “bli ett nytt Ukraina” och menar att om så sker måste blågula trupper finnas på plats.
LÄS ÄVEN: Nato hotar Kina med sanktioner: “Måste utkräva ett pris”
Den svenska regeringen vill också ansluta sig till USA:s geopolitiska intressen på bredare front. Det handlar om ett område som sträcker sig från Afrikas östkust till Stilla havet.
“Upprörda” känslor hos kommunistregimen
Att den svenska regeringen nu börjat se militär närvaro i Kinas närhet som en del av att försvara det svenska territoriet, är något som den kommunistiska diktaturregimen ställer sig frågande till. Känslorna där beskrivs som “upprörda” och kallar initiativet för “externa krafters intrång” i Kinas intressesfär.
– Jag skulle vilja fråga Sverige varför man skrivit en strategi för Asien”, säger den kinesiska analytikern Wang Huiyao på den regimnära tankesmedjan Center for China and Globalization i Peking.
Han bedömer i motsats till Sveriges försvarsminister att svensk militär närvaro i Kinas närhet snarare höjer än sänker temperaturen på konflikten i regionen. Att ytterligare Nato-länder dyker upp på arenan går stick i stäv med den kinesiska regimens uppmaning till Nato att tvärtom dra sig tillbaka från området.
Påtryckningar och ambitioner att hålla sig väl med USA
Huiyao tror att det bakom de högtidliga fraserna om fred och säkerhet, snarare handlar om att Sverige vill hålla sig väl med USA. Motsatsen skulle försvåra för Sverige att skaffa sig den framskjutna position inom den internationella militäralliansen som man eftersträvar.
– Det finns ingen verklig anledning för Sverige att blanda sig i den här geopolitiska konflikten, menar han.
Den hypotesen får stöd från uttalanden från bland annat Finlands vice försvarsminister, som i likhet med Sveriges försvarsminister Pål Jonsson närvarade vid den stora internationella säkerhetskonferensen Shangri-La Dialogue i Singapore tidigare i år. Han menade att det kommit påtryckningar och “finns förväntningar” från amerikanskt håll på de nyblivna Natomedlemmarna Finland och Sverige att visa framfötterna.
LÄS ÄVEN: L-toppen vill se Sverige kriga mot Kina – “Det enda rimliga”
Det är något som Jonsson på en fråga från Sveriges Radio erkände stämmer. Men han menade också att det omvända gäller – det vill säga att det finns en stark ambition hos den svenska regeringen att visa blågula framfötter i Nato.
– Vi försöker också att ta plats och engagera oss, sa han.
Jonsson bedömde då att spänningarna mellan USA och Kina blivit något lägre. Men med en svensk militär närvaro i Kinas närhet kan spänningarna enligt bedömare åter komma att öka.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.