En av de åtgärder som regeringen och Sverigedemokraterna sätter in för att bekämpa gängbrottsligheten är så kallade säkerhetszoner, även kallade visitationszoner, vilka träder i kraft i slutet av april. I debatten har det bland annat hetat att det skulle vara diskriminerande och orsaka ännu mer problem, men bland dem som bor i områdena i fråga tror en betydande andel att det skulle kunna ha en bra effekt.

Lagen ger polisen rätt att besluta om tillfälliga visitationszoner om man bedömer att det finns en påtaglig risk för skjutning eller sprängning i området i fråga. I zonerna får polisen utökade befogenheter att kroppsvisitera personer och genomsöka transportmedel utan konkret brottsmisstanke.

I en undersökning som Indikator Opinion genomfört har man tittat närmare på hur boende i så kallade utsatta områden ser på effektiviteten av
åtta politiska förslag som under den senaste tiden diskuterats för att bekämpa gängbrottsligheten. Resultaten visar på ett stort stöd för flera av dessa åtgärder.

En stor samsyn råder mellan boende i och utanför utsatta områden om att de åtgärder som man tror har störst effekt innefattar att öka den polisiära
närvaron, satsa mer på förebyggande åtgärder och minska de ekonomiska klyftorna.

Det finns också en bred tilltro till att flera repressiva förslag som nyligen diskuterats, såsom införandet av anonyma vittnen, fördubbling av straffen för gängkriminella och en sänkt straffmyndighetsålder, kan vara effektiva insatser. Här finns ett starkare stöd bland gruppen med utländsk bakgrund boende i utsatta områden än bland dem med svensk bakgrund i samma områden.

När det gäller säkerhetszoner finns ett större stöd bland de med utländsk bakgrund boende i utsatta områden:

Samma sak gäller dubbla straff för gängkriminella:

Läs hela rapporten HÄR.