I storstadsavtalen gick staten med på att medfinansiera stora satsningar på kollektivtrafik i storstäderna. Planen var att satsningen på kollektivtrafik skulle ge skjuts åt bostadsbyggandet. Men Riksrevisionen konstaterar nu att det blev avsevärt färre än de 200 000 som man prognosticerat.

Sverigeförhandlingen var en kommitté som tillsattes av alliansregeringen 2014 för att ta fram finansieringslösningar för stora infrastrukturprojekt i landet. Fyra år senare godkändes den av regeringen och staten gick in med nästan 20 miljarder kronor som syftade till att förbättra tillgängligheten till kollektivtrafik i storstäderna.

Främst handlade det om dyr spårbunden kollektivtrafik och förhoppningen var att detta skulle öka kommunernas bostadsbyggande. Men nu visar det sig i en granskning som Riksrevisionen gjort att byggandet till stor det uteblivit.

”Det fanns genomgripande brister i det underlag som togs fram inför förhandlingen. Staten hade enligt Riksrevisionens bedömning begränsad kännedom om vilka övergripande transportbehov som fanns i regionerna och vilka åtgärder som kunde lösa transportproblemen”, skriver revisionen i sin granskning.

Vanligtvis grundas infrastrukturprojekt på en samhällsekonomisk analys och rådande transportbehov men inför förhandlingarna fick kommunerna komma med förslag för vad de ville ha stöd för. De faktorer som normalt används hade till stor det utelämnats. I stället sattes fokus på motprestation i form av bostadsbyggande, som det alltså inte blev mycket av.

Missa inte vårt PLUS-innehåll!

– Man gick väldigt hårt utifrån antalet bostäder som kommunerna sade sig kunna bygga. Det är ett lite speciellt sätt att prioritera infrastruktur på, säger Martin Hill som lett granskningen till Dagens Nyheter.

200 000 blev 13 000 som bäst

Nettotillskottet av bostäder som avtalet genererat är i praktiken betydligt mindre än de 200 000 man hade hoppats på. I Riksrevisionens rapport pekar man på kommunerna i Stockholmsregionen som i och med avtalen höjde sina bostadsbyggarplaner med 13 000 bostäder, eller 13 procent.

– Kommunerna har alltid byggt och de har alltid planer på att bygga. Vi har pratat med många av dem och de säger att detta inte påverkat dem nämnvärt. Det kanske snabbar på lite grand men byggtakten är ungefär som den har varit historiskt, förklarar Martin Hill.

– Det är svårt att säga att tack vare den här infrastrukturen fick vi de här bostäderna, säger han.