Allt fler unga i Sverige äter kött regelbundet och ser det som en viktig del av en hälsosam kost. Samtidigt tycks klimatargumenten väga lättare i vardagens matval. En ny undersökning visar på ett tydligt skifte – från ideal till pragmatism.

En ny undersökning från Ungdomsbarometern 2026 visar att kött har fått en starkare position i ungas vardag. Hela 54 procent av de tillfrågade uppger att kött har en positiv effekt på deras hälsa, medan endast 9 procent ser det som negativt.

Samtidigt ökar konsumtionen tydligt. Andelen unga som äter nötkött flera gånger i veckan eller dagligen har stigit kraftigt – från 57 procent 2018 till 78 procent i dag. Även fläskkött har ökat, från 37 till 47 procent.

En bild som länge präglat debatten – att unga överger köttet för klimatets skull – får därmed allt svårare att hålla.

– Bilden av att unga generellt vänder köttet ryggen stämmer inte med hur de faktiskt äter i dag, säger Isabel Moretti, vd för Svenskt Kött.

Sveriges Radio: “Man äter ju kött för att få i sig protein”

Även Sveriges Radio uppmärksammar utvecklingen. I ett inslag intervjuas unga om sina matvanor, där hälsa och smak återkommer som centrala motiv och klimatångesten lyser med sin frånvaro.

En av de intervjuade, Nabila i Västerås, beskriver resonemanget.

– Man äter ju kött för att få i sig protein. Det är gott även om det inte så jättebra för klimatet.

Citatet fångar en tydlig tendens – medvetenhet om klimatfrågan finns kvar – men den styr inte nödvändigtvis beteendet utan får ta en rimligare plats i livsvalen.

En mer pragmatisk generation

Bakom förändringen ligger ett bredare skifte i hur unga ser på mat och livsstil. Dagens generation har vuxit upp med ekonomisk osäkerhet, pandemi och global oro – faktorer som tycks ha format ett mer praktiskt förhållningssätt.

I stället för att definiera sig genom ideologiska kostidentiteter, som vegetarianism eller veganism, prioriterar många vad som fungerar i vardagen – mat som är näringsrik, mättande, prisvärd och enkel att tillaga.

Det syns tydligt i statistiken. Andelen unga som äter helt vegetariskt har minskat från 9 till 3 procent sedan 2019, och endast 1 procent uppger att de äter helt veganskt.

– Valen styrs i hög grad av smak, vardag, ekonomi och funktion, snarare än av fasta kostidentiteter, säger Johanna Göransson, analytiker på Ungdomsbarometern.

Hälsa viktigaste drivkraften

När unga själva får ange varför de väljer kött hamnar hälsa i topp. Kött kopplas till protein, energi och långvarig mättnad – egenskaper som upplevs som viktiga i ett liv med studier, arbete och träning.

Särskilt intressant är att unga kvinnor i hög grad driver utvecklingen, vilket bryter mot tidigare antaganden om att just denna grupp i större utsträckning skulle välja bort kött av klimatidealistiska skäl.

– För många unga handlar kött i första hand om den egna hälsan och att få i sig näring som räcker över dagen, säger Isabel Moretti.

Svenskt kött och trygghet i oroliga tider

Samtidigt spelar ursprung en fortsatt viktig roll. Många unga förknippar svenskt kött med kvalitet, kontroll och trygg produktion. I en tid där frågor om livsmedelsförsörjning och nationell beredskap blivit mer aktuella, väger detta tungt.

En stor majoritet uppger att det är viktigt att värna det svenska jordbruket. För många handlar matval därför inte bara om vad man äter – utan också om varifrån maten kommer.

Klimatfrågan tappar greppet om tallriken

Sammantaget pekar utvecklingen på en förskjutning i ungas prioriteringar. Klimatargument och tidigare starka varningar om minskad köttkonsumtion dominerar inte längre besluten.

I stället växer en mer nyanserad – eller kanske mer pragmatisk – hållning fram, där klimat vägs mot andra faktorer som hälsa, ekonomi och livssituation.

Det betyder inte att klimatfrågan är oviktig. Men i praktiken får den ofta stå tillbaka när vardagen gör sig påmind.

Fakta: Ungdomsbarometern 2026

Undersökningen bygger på svar från unga mellan 15 och 24 år och analyserar deras matvanor, kostpreferenser och syn på hälsa. Studien är genomförd av Ungdomsbarometern på uppdrag av Svenskt Kött och sätter resultaten i relation till långsiktiga konsumenttrender.