Antalet brottsåtalade utländska medborgare som riskerar att utvisas ur Sverige har skjutit i höjden sedan den nya skärpta lagstiftningen trädde i kraft den första september. Reformen är en central del av Sverigedemokraternas politik som Tidöregeringen har drivit igenom, och under lagens första månad har åklagarnas utvisningsyrkanden i landets tre största städer ökat med sammanlagt 242 procent jämfört med samma period i fjol.
I Stockholm, Göteborg och Malmö har antalet åtalade som möts av ett yrkande om utvisning på grund av brott mer än tredubblats i september jämfört med samma månad förra året, visar en kartläggning som Dagens Nyheter har gjort.
Störst är ökningen vid Stockholms fyra åklagarkammare, där antalet utvisningsyrkanden har fyrdubblats. I Malmö ökade antalet åtalade som begärs utvisade med 278 procent, från nio personer i september i fjol till 34 personer under samma månad i år.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Även i Göteborg syns en tydlig uppgång sedan de nya reglerna började gälla efter sommaren.
SD-politik
Bakom den kraftiga ökningen ligger den lagändring som Tidöregeringen och Sverigedemokraterna drev igenom och som trädde i kraft den första september.
Skärpningen av reglerna för brottsutvisningar är en central punkt i Tidöavtalet där regeringen har genomfört den politik som Sverigedemokraterna under lång tid har drivit för att kriminella utlänningar ska utvisas i betydligt större utsträckning.
LÄS ÄVEN: SD och regeringen ska tvinga åklagare att utvisa kriminella invandrare
Enligt Åklagarmyndighetens nya rättsliga vägledning är åklagare numera skyldiga att yrka på utvisning så fort en utländsk medborgare åtalas för ett brott som kan ge strängare straff än böter.
Tidigare krävdes som huvudregel att brottet hade ett straffvärde på minst sex månaders fängelse eller att det fanns en konkret risk för återfall i brott. Dessutom låg det tidigare på den enskilde åklagaren att själv bedöma om utvisning skulle yrkas utifrån personens anknytning till Sverige.
– Den rätten har vi helt fråntagits sedan den första september. Vi ska inte göra någon avvägning mellan brottets straffvärde och hur länge personen har varit här, sa kammaråklagaren Liselott Herschend, som har skrivit myndighetens vägledning, till DN.
LÄS ÄVEN: Toppåklagare sågar SD:s nya utvisningslag: ”Märklig lagstiftning”
Utöver den sänkta straffgränsen har det särskilda skyddet för personer som kom till Sverige innan de fyllde 15 år tagits bort. Samtidigt har återreseförbuden förlängts och domstolarna ska inte längre ta hänsyn till eventuella hinder mot att verkställa utvisningen, vilket i stället prövas av Migrationsverket när straffet har avtjänats.
Kritik från åklagare
Inom rättsväsendet höjs dock kritiska röster mot att åklagarna tvingas begära utvisning även vid mindre allvarlig brottslighet. Liselott Herschend räknar med att domstolarna kommer att säga nej till en stor del av de nya kraven.
– Vi kommer att framställa en mängd utvisningsyrkanden som inte kommer att bifallas, säger hon till DN.
LÄS ÄVEN: Tidöregeringen: Fler invandrare ska utvisas: ”Dags att ta av silkesvantarna”
Bland annat Malmö tingsrätt varnar även för att rättegångarna i enklare brottmål kommer att dra ut på tiden när yttranden måste hämtas in från Migrationsverket och när färre misstänkta väljer att erkänna brott av rädsla för att bli utvisade.
Regeringen välkomnar ökningen
Den moderata migrationsministern Johan Forssell välkomnar däremot att utvisningsyrkandena nu rusar i domstolarna sedan regeringen genomfört den skärpta linje som Sverigedemokraterna drivit. Han framhåller att den tidigare ordningen ledde till att alldeles för få utländska lagöverträdare tvingades lämna landet.
– Hela bakgrunden till detta är brottsofferperspektivet. De utvärderingar vi har sett av hur det fungerade tidigare är det provocerande få domslut som faktiskt har lett till utvisning, sa Johan Forssell.
LÄS ÄVEN: Stegrud (SD) varnar: Rödgröna vill stoppa utvisningar – även vid anknytning 20 år tillbaka
Enligt regeringens utredning väntas lagskärpningen leda till omkring 5 000 fler utvisningsyrkanden per år, att jämföra med drygt tusen yrkanden under 2024.
Antalet faktiska brottsutvisningar beräknas samtidigt öka med cirka 2 500 om året till totalt runt 3 000 utvisade brottslingar årligen, vilket motsvarar en sexdubbling jämfört med åren före reformen.
