I dagens samhälle sprids information snabbare än vad det någonsin har gjort, och det har även blivit enklare för folk att sprida sin egen information, eftersom att detta tidigare krävde kapital och inflytande. På samma sätt som det alltid öppnas nya casinon, skapas det alltid nya alternativa nyhetskällor. Därför ser vi idag oerhört mycket fler alternativa nyhetskällor, och bägge sidor har både försvarare och kritiker, med en ständig debatt om vilken sida som går att lita på. Denna artikel syftar till att utforksa hur de två olika formerna av nyhetsdistribution skiljer sig åt, vad deras styrkor och svagheter är, samt vad de uppfyller för roll i dagens samhälle.
Traditionella mediers roll
Traditionella medier inkluderar etablerade nyhetsorganisationer som tidningar, radio och tv-stationer. Dessa medier har lång historik av att rapportera nyheter och har utvecklat system för faktagranskning och redaktionell kontroll för att säkerställa att informationen de sprider är korrekt och verifierad.
Den största fördelen med traditionella medier är att de oftast är professionella samt har etiska riktlinjer. De är oftast mer noggranna med att kontrollera fakta än vad alternativa nyheter är, men det kan också skilja sig från fall till fall. Journalister som arbetar för etablerade nyhetsorganisationer är ofta utbildade inom journalistik och följer etiska regler, alltså att inehållet ska vara objektivt, faktabaserat samt transparent. Dessa medier kan också komma att granskas av olika nämnder som kan hålla dem ansvariga ifall de inte följer riktlinjerna korrekt.
Alternativa nyheters roll
Alternativa nyhetskällor har vuxit i popularitet under de senaste decennierna, mycket tack vare internet och sociala medier. Dessa källor inkluderar oberoende bloggar, poddar, YouTube-kanaler och sociala medieplattformar där enskilda personer eller mindre organisationer kan sprida information utan traditionella redaktionella filter.
Fördelen med alternativa nyhetskällor är att de representerar nya perspektiv. De ger en röst åt grupper som inte får mycket uppmärksamhet i traditionella medier, och de kan även rapportera om ämnen som traditionella medier undviker, saker som de inte vill ta upp. Ännu en fördel är att de ofta rapporterar nyheterna snabbare än traditionella medier, eftersom att de inte behöver gå igenom lika många redaktionella processer.
Trots dessa fördelar kommer även dessa nyhetskällor med nackdelar. Eftersom att de inte granskas på samma nivå som vanliga medier kan de vara mer benägna att släppa felaktig eller vinklad information, konspirationsteorier och propaganda. Eftersom att tröskeln är så låg idag för vem som kan lägga ut nyheter kan vem som helst sprida vad de anser är sant, vilket skapar ett väldigt polariserande landskap.
Trovärdighet och desinformation
En av de viktigaste aspekterna av debatten mellan traditionella medier och alternativa nyheter är trovärdighet. Medan traditionella medier ofta har en striktare process för att verifiera information innan den publiceras, kan alternativa nyhetskällor sprida information snabbt utan att kontrollera fakta lika noggrant. Detta har lett till en ökning av desinformation och “fake news” som kan ha allvarliga konsekvenser för samhället.
Desinformation används ofta för politiska syften och för att manipulera folkets åsikter. Sociala medier har spelat en oerhört stor roll i spridningen av falska uppgifter, då algoritmer ofta prioriterar innehåll som skapar starka reaktioner. Detta har polariserat många människor, eftersom folk blir mer och mer extrema genom vad de visas. Det gör att felaktig information också får större spridning, och det ändrar allmänhetens uppfattningar om samhället.
Den demokratiska aspekten
Eftersom att nyhetsmedier spelar en central roll i demokratin för att dels hålla folket informerade, men också genom att granska makthavare, finns det en stor fördel för samhällets bästa att tillåta vem som helst att skapa nyhetsinnehåll. Alternativa medier har därför absolut bidragit till att fler olika typer av röster kan höras, vilket är positivt. Men det har också lett till en allmän försvagning iden gemensamma verklighetsuppfattningen, och olika grupper konsumerar helt olika versioner av verkligheten.
Med en polarisering som ökar i samhället blir det viktigare att folk är källkritiska med vam de läser. Att ha mediekunskap och källkritik bör vara centrala delar av utbildningssystemet för att se till att framtidens generation kan navigera detta landskap av nyhetskällor.
Framtiden för nyheter
Men hur ser framtiden för nyheter egentligen? Jo, den ideella framtiden så ser vi förhoppningsvis en holistisk blandning av både traditionella samt alternativa medier, där integriteten inte kompromissas för att få fler klick. Bägge kan lära sig saker från varandra, traditionella medier kan försöka att representera lite fler perspektiv i samhället, och alternativa medier kan fokusera mer på att leverera mer faktabaserat innehåll, samt följa journalistiska riktlinjer.
Något som också bara kommer att växa med framtiden är AI-innehåll i nyhetsvärlden. Detta är något som redan används för att sprida propaganda i kommentarsfält och dylikt, men vad som verkligen kan ställa till det är AI-genererade videor. Det är alltså videor som kan vrida och vända på sanningen genom att generera videor på saker som inte har hänt, eller foton på politiker som gör något olämpligt. Innehållet blir bara mer realistiskt för varje iteration, men vi får hoppas att granskningsverktygen utvecklas i samma fart.
