En av svagheterna med utbyggnad av vindkraft som ersättare för den i förtid avvecklade kärnkraften är att den inte levererar tillräckligt med el, i synnerhet när det inte blåser. Men nu visar det sig att det motsatta också är ett problem – elsystemet kan inte hantera den el vindkraften levererar när det blåser mycket. Nu ska vindkraftsaktörerna därför bakvänt få betalt för att INTE leverera el.
Vindkraften är i motsats till de flesta andra kraftslag inte planerbar. Ingen kan styra hur mycket eller lite det blåser och det ställer till stora och ökande problem med elförsörjningen i takt med att vindkraften byggs ut till att stå för en allt större andel av den el som produceras.
Problem även med elöverskott
Fokus har hittills varit på det elunderskott som uppstår när det inte blåser och bidragit till den rödgröna elkrisen i Sverige med elbrist och skenande elpriser. Mindre uppmärksamhet har ägnats åt att vindkraftens oplanerbarhet ställer till problem i systemet också när det blåser för mycket.
I perioder när vindarna bortom människans kontroll får för sig att friska i ordentligt överskrider vindsnurrorna den kapacitet som det är tänkt att de ska tillföra systemet. Det måste råda balans mellan den el som produceras och konsumeras.
Om det produceras mindre el än vad som behövs blir det elbrist men obalans i form av för hög elproduktion ställer också till det, bland annat genom att växelströmsfrekvensen på 50 Hz inte kan hållas stabil, vilket är en förutsättning för att i princip alla elektrisk utrustning ska fungera korrekt.
Får betalt för att avstå från att leverera el
Statliga Svenska kraftnät vill nu därför att vindkraftsaktörerna ansluter sig till det som kallas för stödtjänster i landets elektriska infrastruktur. Konkret innebär det att man inte som för andra kraftslag kan vrida på kranen mer när det blåser mindre men däremot vrida ned den när det blåser mer.
Förslaget är att vindkraftsleverantörerna nu ska få betalt för att leverera mindre el i tider av kraftig blåst och på ett sätt som ur ekonomisk synpunkt kan förefalla bakvänt få betalt för att leverera mindre el.
Tekniskt kan det ske genom att man monterar bromsar på elsnurrorna så att de roterar långsammare. Att den möjligheten finns rent tekniskt och att vindkraftsleverantörerna har omvända ekonomiska incitament för att producera mindre el blir allt viktigare i takt med att vindkraften byggs ut.
Om den rödgröna vänstern får som den vill och den kommunala vetorätten att säga nej till vindkraftsparker avskaffas samtidigt som kärnkraften fortsätter att avvecklas kommer vindkraften inom några år att stå för en lika stor andel av elproduktionen som kärnkraften. Till dess måste problemet med vindkraftens tidvisa överproduktion vid stark blåst vara löst.
Elkonsumenterna förlorare
Förlorare blir elkonsumenterna som i slutänden får ta notan att betala inte bara för den el de köper utan också för el som inte produceras. Enligt Jorunn Cardell, kraftsystemanalytiker på Svenska kraftnät, är själva tanken med lösningen att leverantörerna av vindkraft ska tjäna mer pengar på att INTE leverera el än att leverera den.
– Tanken är att man ska gå plus på det, bekräftar Jorunn Cardell på en fråga från Barometern.
Initialt kommer det inte att vara något tvång för vindkraftsleverantörerna att anslut sig till stödtjänsterna. Cardell hoppas dock att de ska inse att de kan tjäna mer pengar på att inte producera el än att göra det och därmed ha ett ekonomiskt incitament att gå med.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.