EU-kommissionär Ylva Johansson (S) är inte orolig att lämna över ordförandestafetten i EU till den spanska vänsterregeringen. Hon är övertygad om att migrationspakten som tvingar medlemsländerna att ta emot från Bryssel centralt dikterade migrantkvoter kommer att gå igenom när Sverige släpper rodret.

Vid halvårsskiftet tar Spanien över ordförandeskapet i EU efter Sverige som just nu innehar uppdraget. En av de stora frågorna just nu är den migrationspakt som vänsterliberala och globalistiska krafter i den överstatliga unionen nu försöker få igenom.

Frågan om centralt beslutade och tvingande migrantkvoter för medlemsländerna har stötts och blötts i många år men nu ser det ut som att den migrationsliberala centralistiska vänstern kan komma att vinna dragkampen mot de mer migrationsrestriktiva konservativa som anser att migrationspolitiken fortsatt bör vara en nationell angelägenhet.

Hade räknat med S-regering under svenska EU-ordförandeskapet

På hemmaplan hade Socialdemokraterna räknat med att sitta kvar vid regeringsmakten och därmed kunna utnyttja sitt inflytande mer effektivt för en fortsatt liberal migrationspolitik på EU-nivå när Sverige tog över ordförandeskapet i EU vid årsskiftet.

Det blev ett streck i räkningen när väljarna i stället röstade fram en borgerlig regering med Sverigedemokraterna som stödparti där de sistnämnda fick stort inflytande över migrationspolitiken i restriktiv riktning. Den hållningen har påverkat även det svenska ordförandeskapet i EU.

Vänsterstyrda Spanien tar över ordförandeklubban

I en långintervju i Spaniens största morgontidning El Pais uttrycker Sveriges EU-kommisionär, den socialdemokratiska profilen Ylva Johansson, närmast en lättnad över att Sveriges ordförandeskap löper ut vid halvårsskiftet och tas över av idag vänsterstyrda Spanien. Det tror hon är en bättre garant för fortsatt öppna gränser mot tredje världen än om Sverige fortsatt skulle hålla i ordförandeklubban.

Johansson är på besök i Spanien för att säkerställa en smidig övergång i ordförandeskapet och försäkra sig om att det blir ett skifte också i de migrationspolitiska frågorna från den nuvarande svenska regeringens restriktiva till en mer liberal. Detta förankrar hon under sitt två dagar långa besök i möten med flera ministrar, bland annat utrikesminister José Manuel Albares.

Ylva Johansson i överlämningssamtal med spanska regeringen

Att förklara för den spanska regeringen vikten av att gå vidare med migrations- och asylpakten i en anda av “solidaritet mellan alla medlemsstater inför migrationstrycket” är centralt för Johansson under besöket.

Hon vill också försäkra sig om att den spanska regeringen är på samma våglängd när det gäller att olagligförklara direktavvisningar av illegala migranter vid EU:s yttre gräns så att alla som kommer, oavsett hur, ges rätt till en asylprövning. Spansk domstol har tidigare slagit fast att direktavvisningar, så kallade pushbacks, är lagliga men det domslutet vill Johansson alltså att den spanska vänsterregeringen nu river upp eller kringgår.

Som morot för att anstränga sig lite extra framhåller den svenska socialdemokratiska EU-kommissionären att Spaniens socialistregering kan få äran för “ett historiskt beslut” om man lyckas runda de länder som hittills hållit emot att pakten genomförs.

Migrations- och ayslpakten viktigaste frågan

El Pais: Vilka är de viktigaste migrationsfrågorna som det spanska ordförandeskapet kommer att behöva ta itu med?

Johansson: Inom mina befogenheter är det viktigaste migrations- och asylpakten. Vi presenterade det 2020, vi har arbetat med det i flera år och nu är vi väldigt nära att avsluta hela dess lagstiftningsdel, även om vi inte är klara än. Detta är det spanska ordförandeskapets stora uppgift, att kunna avsluta förhandlingarna om pakten.

Om de lyckas kommer det att vara ett historiskt beslut eftersom situationen under många år har varit blockerad och det har varit stora svårigheter för medlemsstaterna att nå en överenskommelse sinsemellan och med Europaparlamentet. Så om det spanska ordförandeskapet lyckas kommer det att vara en stor bedrift, en prestation som är möjlig. Jag kommer att stötta så mycket jag kan.

Vill se fler lagliga vägar in i Europa

El Pais: Under de senaste månaderna har vi sett några tragiska episoder i migrationskontroll, som Cutro-skeppet i södra Italien med 91 dödsfall eller döden av 23 migranter vid Melilla-stängslet. Har Europa råd med episoder av denna typ på sitt territorium?

Johansson: Självklart inte. Dessa typer av episoder bör undvikas. Att rädda liv bör alltid vara vår första prioritet. Det är därför vi måste arbeta så nära som möjligt med våra grannländer i Nordafrika. Förra veckan var jag i Tunisien och vi undertecknade en gemensam deklaration om hur man kan arbeta för att hitta lagliga sätt att komma in i EU och även för att hjälpa dem med att skapa bra mottagningsanläggningar. Det är samma sak som vi måste göra med Marocko.

Vi måste ha i åtanke att migration är något normalt, det har vi alltid haft och de kommer vi alltid att ha. Det vi måste göra är att hantera dem på ett ordnat sätt, och vi måste göra det tillsammans. Lösningen är inte att bygga staket eller göra Europa till en fästning. I dag, med situationen i Europa har vi enorma behov av migranter på arbetsmarknaden. Det är dags att leta efter enklare sätt att komma till EU lagligt, eftersom vi behöver fler migrerande arbetstagare.

Naturligtvis måste vi också hjälpa flyktingar men vi ser också att många människor som försöker ta sig in i Europa irreguljärt (olagligt, reds anm) inte flyr från förföljelse, utan letar efter bättre ekonomiska möjligheter. Vi måste hitta ett säkert och lagligt sätt för dem att göra detta.

Tror att negativa länder ska ändra uppfattning om pakten

El Pais: Du talar om att ge ekonomiska migranter möjligheter att komma lagligt genom gemensamt arbete med våra grannländer, men samtidigt arbetar du för att kunna skicka tillbaka de som kommer in oregelbundet. Och i de flesta fall respekterar dessa länder inte mänskliga rättigheter. Skulle det inte vara bättre att försöka kräva eller få mer respekt för mänskliga rättigheter innan man förhandlar med dem om att ta emot återvändare?

Johansson: Naturligtvis måste vi göra allt vi kan för att få respekt för mänskliga rättigheter i andra länder, särskilt i våra grannländer, men vi kan inte vänta tills vi får en perfekt situation i de länderna för att börja arbeta med dem, så vi måste göra både och: arbeta med dem och få dem att respektera mänskliga rättigheter.

El Pais: Du har sagt att ett av det spanska ordförandeskapets stora mål är att nå denna pakt för fördelningen av migranter och flyktingar och att du ser det som möjligt. Vilka länder som var ovilliga att ta emot migranter har ändrat uppfattning?

Johansson: Vad jag har föreslagit för denna pakt är att alla medlemsstater måste vara beredda att hantera migranter och flyktingar om något av länderna är under press. Ett ankomstland måste till exempel kunna räkna med solidariteten från resten av medlemsstaterna. Den solidariteten borde vara obligatorisk. Den hållningen har ett brett stöd i rådet och även i Europaparlamentet.

Tror alla kommer att acceptera en solidarisk migrationspakt

El Pais: Tror du att denna pakt kommer att sätta stopp för klagomålen från de länder som tar emot flest migranter på grund av bristen på solidaritet?

Johansson: Jag tror att vi kommer att nå en överenskommelse, så jag tror inte att det kommer att bli stora splittringar. Jag tror att vi kommer att hitta en kompromiss som kommer att vara acceptabel för en stor majoritet av stater. Det är viktigt att förstå att olika stater är under olika typer av press.

Ett ankomstland utsätts för en typ av press; en med ett stort antal asylsökande per capita drabbas av en annan; ett land, som Frankrike, där migranter försöker åka till Storbritannien, en annan; och samma sak i fallet med ett land med ett stort antal ukrainska flyktingar.

Det finns olika typer av påtryckningar och den nya situationen i Europeiska rådet är att medlemsstaterna förstår de olika påtryckningarna från varandra. Det är den väg genom vilken en kompromiss som är acceptabel för majoriteten måste nås.

Vill underlätta för aktivistorganisationer på Medelhavet

El Pais: I Italien arbetar förutom den italienska kustbevakningen flera icke-statliga organisationer i Medelhavet, som bland annat Open Arms. Dess chefer klagar på de hinder som Italien sätter upp för deras räddningar, samt att de landsätter de människor de plockar upp. Vad kan kommissionen göra åt det?

Johansson: Icke-statliga organisationer spelar en mycket viktig roll för att rädda liv, varför vi från kommissionen har inrättat en kontaktgrupp för sök och räddning för att försöka underlätta deras räddningsinsatser.

“Direktavvisning är olagligt i EU”

El Pais: I vissa länder, som Spanien – där författningsdomstolen har ansett dem lagliga – eller Litauen – som har reglerat dem – är pushback-direktavvisningar lagliga, vilket hindrar nykomlingar från att ansöka om asyl. Bryter dessa metoder mot EU:s fördrag och internationell lag?

Johansson: Direktavvisningar är inte lagliga enligt europeisk lag. Det är nödvändigt att garantera asylrätten. Och när medlemsstaternas lagstiftning inte helt överensstämmer med det förbudet pratar vi med dem, men i slutändan kan vi inleda ett överträdelseförfarande. Detta är viktigt, direktavvisningar är inte lagligt i EU.

Måste vara beredda att ta emot migranter från Sudan

El Pais: När kriget i Ukraina började visade Europa stor solidaritet genom att öppna sina dörrar för alla flyktingar från det landet. Nu har vi ännu en humanitär kris inte långt från Europa [sic], i Sudan. FN har sagt att det kommer att orsaka nära en miljon fördrivna människor under de kommande månaderna och många av dem kommer att åka till Europa. Är vi beredda på det? Har Europa några planer?

Johansson. Situationen i Sudan är verkligen oroande och tyvärr tror jag att det kommer att bli värre. Vi måste vara förberedda eftersom många människor, minst 100 000 enligt FN:s flyktingkommissariat (UNHCR), redan har flytt landet. Naturligtvis är det något vi måste vara beredda på.

En del kommer till EU, men andra kommer att stanna kvar i andra länder där de kommer att behöva hjälp. Det är något som vi måste följa noga, i samarbete med det internationella samfundet. För tillfället är vi i kontakt med Sudans grannländer och med UNHCR. Vi har också varit där för att evakuera människor.