Under den förra och innevarande mandatperioden har regeringen kontinuerligt upprepat mantrat att man ska “knäcka gängen” och komma till rätta med den skenande väpnade gängkriminalitet som följt i spåren av en expansiv migrationspolitik och verkningslös integrationspolitik. Verkligheten har dock sett annorlunda ut med nya rekordår för antalet gängkriminella dödsskjutningar. 2021 utgör inget undantag och tangerar nu rekordåret 2021 med 47 döda i väpnade gänguppgörelser.
I snitt gängskjuts det numera en gång om dagen i Sverige. Var tredje dag är det någon som skottskadas och en gång i veckan en person som får sätta livet till. Trots stort fokus i den politiska debatten på att vända utvecklingen har inget trendbrott kunnat skönjas och 2021 tangerar nu med 47 dödsskjutningar 2020 som all time high-år.
Det totala antalet inrapporterade skjutningar är i år marginellt lägre, 330 jämfört med 366 förra året. Detsamma gäller för antalet skadade som i år stannar på 100 jämfört med 117 förra året. Men det handlar om mindre fluktuationer på en konstant hög och ökande nivå över en dryg tioårsperiod.
Det har under perioden också varierat var i landet det skjuts mest. Gemensamt är dock att det i huvudsak sker i invandrartäta så kallade “utsatta områden” eller “utanförskapsområden” och att såväl gärningspersoner som offer i nästan samtliga fall har utomvästlig invandrarbakgrund.
Höga siffor trots många gripanden
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Under året har ett stort antal tungt gängkriminella burats in. Detta efter att krypterade kommunikation i den under världen kunnat knäckas. Om så inte skett skulle facit för skjutningar under 2021 kunnat vara ännu högre.
Förhoppningen har varit att de många gripandena skulle återspeglas i en minskning av antalet gängskjutningar. Den förhoppningen har dock kommit på skam. Vissa bedömare menar att det i stället kan ha drivit upp de väpnade uppgörelserna när ledargestalter försvunnit, vakuum uppstått och maktkamper om de vakanta positionerna uppstått.
Gängrekrytering genom gangsterrap
Rekryteringsunderlaget är också stort. I förorterna betraktas de gängkriminella som hjältar bland de yngre och många har som mål att göra karriär i den undre världen snarare än i arbetslivet. Kritik har också riktats mot att media, inte minst public service, medverkat till att romantisera det gängkriminella livet genom att lyfta fram, hylla och prisbelöna sådana artister – gangsterrappare som ofta själva är tungt brottsligt belastade – som med sin musik fungerar som rekryterare till den gängkriminella världen.
Den invandringsrelaterade, grova, väpnade och systemhotande gängkriminaliteten har stått i centrum för den politiska debatten de senaste åren och väntas bli en av de stora frågorna också under valåret 2022. Hittills har ingen regering lyckats infria sina löften om att “knäcka gängen”.
Väljarnas förtroende för politikernas, polisens och det övriga rättsväsendets förmåga att upprätthålla rättssamhället är naggat i kanten. Det enda parti som ännu inte fått pröva sina kriminalpolitiska idéer i regeringsställning är Sverigedemokraterna och de har därför alltmer kommit att äga dessa frågor de senaste åren.
Kriminolog: Erbjud gängkriminella psykologterapi
Statsradion har talat med Manne Gerell, docent i kriminologi vid Malmö universitet. Han bekräftar att de ansvariga misslyckats med att upprätthålla lag, ordning och trygghet i samhället under trycket från den eskalerande gängkriminaliteten
– Varken polisen eller andra myndigheter har lyckats stävja det samtidigt som nyrekryteringen till de här nätverken har fortsatt.
I motsats till SD och andra som vill se hårdare tag mot brottsligheten, förordnar Gerell mjuka metoder. Mer resurser till skola och socialtjänst står på hans önskelista. Gerell tror också att man kan få ned dödskjutningarna genom att erbjuda de gängkriminella kognitiv beteendeterapi på psykologmottagning.
Ansvariga vill inte prata med media
Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) är den i regeringen som under mandatperioden haft högst svansföring om att man är på väg att “knäcka gängen”. Han vill nu när året är slut inte till media kommentera det facit som vittnar om motsatsen.
Via sin pressekreterare låter Johansson hälsa att den journalist som har frågor får vända sig till Polismyndigheten. Där är man emellertid inte heller intresserad av att låta sig intervjuas om läget.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.