Sverige har hundratusentals arbetslösa, men företagen har samtidigt stora problem att hitta personal. Enligt Svenskt Näringsliv har sju av tio företag svårt att rekrytera rätt kompetens, och i en ny rapport kräver organisationen omfattande förändringar av utbildningssystemet och arbetsmarknadspolitiken.

Svenskt Näringsliv presenterade på fredagen en ny rapport om kompetensförsörjningen i Sverige. Organisationen beskriver situationen som ett allvarligt tillväxthinder: företagen behöver personal samtidigt som stora grupper människor står utan arbete.

Enligt organisationen upplever sju av tio företag svårigheter att hitta medarbetare med rätt kompetens. Problemen handlar framför allt om att de arbetssökandes utbildning och erfarenhet inte motsvarar arbetsgivarnas behov.

Detta sker samtidigt som 349 398 personer var inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen i slutet av augusti. Det motsvarade 6,5 procent av den registerbaserade arbetskraften. Av dessa hade drygt 149 000 varit arbetslösa i minst ett år.

Arbetslösheten har visserligen minskat jämfört med föregående år, men myndigheten konstaterar att matchningsproblemen består och riskerar att förvärras när konjunkturen stärks.

Vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas

Problemen framgår också av Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät, som publicerades i mars.

Där uppgav omkring två av tre tillfrågade företag som försökt rekrytera att de hade svårt att hitta rätt kompetens. Vart fjärde rekryteringsförsök misslyckades helt.

Den vanligaste orsaken var brist på relevant yrkeserfarenhet. Därefter följde enligt företagens svar brist på rätt attityd och rätt utbildning.

LÄS ÄVEN: Regeringen kallar ”skånska” arbetslösheten absurd

Konsekvenserna stannar inte vid att enskilda tjänster förblir obesatta. Enligt undersökningen uppger nio av tio företag med rekryteringssvårigheter att problemen påverkar verksamheten negativt.

Företag tvingas bland annat tacka nej till uppdrag, skjuta upp expansion eller hantera ökade kostnader. Ungefär vart tredje företag uppger att personalbristen fått dem att minska eller ställa in verksamhet.

Undersökningen visar också att arbetsgivarna i stor utsträckning efterfrågar praktiskt yrkeskunnande. Gymnasiala yrkesutbildningar och eftergymnasiala yrkesutbildningar är särskilt viktiga för många företag, medan högskoleutbildning har större betydelse inom kunskapsintensiva verksamheter.

Vill förändra utbildningssystemet

I den nya rapporten, Tillväxtagenda kompetensförsörjning, efterlyser Svenskt Näringsliv reformer som ska göra utbildningarna bättre anpassade till arbetsmarknadens behov.

Organisationen vill bland annat att fler ungdomar fullföljer gymnasieskolan, att fler väljer yrkesutbildningar och att yrkeshögskolan byggs ut. Även högre utbildning och forskning behöver enligt rapporten knytas närmare företagens kompetensbehov.

LÄS ÄVEN: Arbetslösheten förvärras av oanställningsbara migranter

Svenskt Näringsliv vill dessutom göra det lättare för människor att vidareutbilda sig och byta yrkesinriktning under arbetslivet. Matchningen mellan arbetssökande och lediga jobb ska förbättras, samtidigt som organisationen vill underlätta rekrytering från andra länder när kompetensen inte finns att tillgå i Sverige.

Det senare är en del av organisationens föreslagna lösning, trots att ett stort antal människor redan befinner sig utanför den svenska arbetsmarknaden.

Arbetsförmedlingen bekräftar matchningsproblemen

Att företagens rekryteringssvårigheter existerar parallellt med hög arbetslöshet är inte enbart en slutsats från arbetsgivarorganisationen.

I sin arbetsmarknadsprognos från juni konstaterar Arbetsförmedlingen att många inskrivna arbetslösa saknar den kompetens som arbetsgivarna efterfrågar.

LÄS ÄVEN: KI: Lägre asylinvandring skulle ha gett lägre arbetslöshet

Myndigheten pekar särskilt på den långvarigt höga arbetslösheten och bristen på arbetskraft inom vissa delar av ekonomin. Enligt prognosen väntas antalet inskrivna arbetslösa uppgå till i genomsnitt 349 000 under 2026 och 328 000 under 2027.

Även om konjunkturen förbättras bedömer myndigheten att långtidsarbetslösheten kommer att ligga kvar på en hög nivå.

Nästan tre gånger högre arbetslöshet bland utrikes födda

En viktig förklaring till den höga svenska arbetslösheten är de stora skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda. Enligt SCB var arbetslösheten bland inrikes födda i åldern 20–66 år 5,0 procent under andra kvartalet 2026, jämfört med 13,6 procent bland utrikes födda.

Arbetslösheten var därmed nästan tre gånger så hög i den senare gruppen. Även sysselsättningsgraden skiljde sig tydligt: 83,4 procent av de inrikes födda hade arbete, jämfört med 73,8 procent av de utrikes födda.

Skillnaderna visar att Sveriges höga arbetslöshet inte är jämnt fördelad över befolkningen. Utrikes födda har betydligt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden, samtidigt som arbetsgivare rapporterar brist på rätt kompetens. Det handlar bland annat om utbildning, yrkeserfarenhet och språkkunskaper, men också om hur väl arbetsmarknaden lyckas ta till vara den arbetskraft som redan finns i landet.

LÄS ÄVEN: Bland dessa grupper är arbetslösheten störst