På fredagen presenterade Institutet för språk och folkminnen, Isof, nya tillägg till listan över Sveriges förteckning över immateriella kulturarv. Flera av dessa har ingenting med Sverige att göra.

Den nationella förteckningen är en del av Sveriges arbete med Unescos konvention om det immateriella kulturarvet och de nya kulturarven som skrivs in är främst baserade på förslag som kommit in från allmänheten.

Enligt Maria Nyström, senior rådgivare på Isof, handlar det om kulturarv som vi inte kan ta på som kunskaper, färdigheter och traditioner.

LÄS ÄVEN: Myndigheten försvarar ramadan-kampanjen: ”Speglar vår vardag och samhälle”

De nya kulturarv som nu skrivits in är det afghanska, kurdiska och persiska nyåret newroz, indiska ljusfesten diwali, majsjungning, halmslöjd, bada bastu, ljusstöpning, kolning i mila, Bellmanvitsar, tegelhantverk och Bodapolska.

– Syftet med den här förteckningen är ju inte att lyfta fram just kulturarv som ska vara svenska, utan det är att lyfta fram kulturarv som utövas i Sverige. Så de behöver inte ha ett svenskt ursprung, säger Nyström till statstelevisionen.

Förteckningen påbörjades 2011 och omfattar nu omkring 100 exempel på immateriella kulturarv.

Newroz är en högtid som firas främst av kurder men även av flera folkgrupper i Mellanöstern och Centralasien. Högtiden markerar vårdagjämningen och det nya årets början enligt den persiska kalendern, vanligtvis den 20 eller 21 mars. Newroz har rötter som sträcker sig tusentals år tillbaka och förknippas både med förnyelse, vårens ankomst och gamla zoroastriska traditioner. För många kurder har högtiden också blivit en symbol för frihet, identitet och motstånd.

Firandet av Newroz sker ofta genom stora sammankomster utomhus där människor dansar, sjunger och tänder eldar. Elden symboliserar ljusets och det godas seger över mörkret. Många bär traditionella kläder och delar måltider med familj och vänner. I länder som Turkiet, Irak, Iran och Syrien har högtiden i bland haft politisk betydelse, särskilt i kurdiska sammanhang där Newroz blivit en viktig kulturell och nationell symbol.

Diwali, som ibland kallas ljusfesten, är en av de största och viktigaste högtiderna inom hinduismen. Den firas främst i Indien men även av hinduer världen över, vanligtvis under oktober eller november. Högtiden symboliserar det godas seger över det onda och ljusets seger över mörkret. Diwali har olika betydelser beroende på region och tradition men kopplas ofta till berättelsen om guden Rama som återvänder hem efter att ha besegrat demonkungen Ravana.

Under Diwali dekorerar människor sina hem med oljelampor, ljusslingor och färgglada mönster som kallas rangoli. Familjer samlas för att äta festmat, ge varandra gåvor och delta i böner och ceremonier. Fyrverkerier är också vanliga under firandet. Högtiden har stor betydelse inte bara religiöst utan även socialt och kulturellt eftersom den handlar om gemenskap, hopp och en ny början.

Vad tycker du?

LÄS ÄVEN: Därför tryckte polisen upp tusentals visitkort inför ramadan: ”Deras stora högtid”