Samnytt kan som första media avslöja att den toppjurist som suttit anhållen misstänkt för våldtäkt och på torsdagen häktades på sannolika skäl är Göran Lambertz som tjänstgjort i Högsta domstolen.

Tidigare i veckan uppmärksammade Expressen att en toppjurist anhållits för en våldtäkt som ska ha ägt rum i en bostad på julafton 2020. Målsägande är en kvinnlig student i 30-årsåldern som ska ha haft Lambertz som mentor.

Kvinnans målsägandebiträde Clea Sangborn uppger att klienten firade julhelgen med Lambertz och vaknade av att han hade sex med henne.

– Hon blir helt enkelt för full och säger själv att hon ”däckade” med kläderna på. Sen vaknar hon till av att han har sex med henne, säger Sangborn till Expressen.

LÄS ÄVEN: Hovrätten fastställer våldtäktsdom för toppmoderat

Efter en tids polisutredning greps mannen på måndagen. Det framgår av häktningsframställan från Uppsala tingsrätt att den misstänkte mannen är 71-årige Göran Lambertz som är hemmahörande i staden.

Tjänstgjorde i Högsta domstolen

Lambertz har tidigare tjänstgjort som justitiekansler och även justitieråd i Högsta domstolen från 2009 och fram till pensionering år 2017. Vid sidan om juridiken har Lambertz även varit politiskt aktiv i Socialdemokraternas ungdomsförbund (SSU).

I häktningsframställan har kammaråklagare Annika Bokefors markerat att straffet för brottet inte är lindrigare än fängelse i två år.

Medverkade till ny praxis – friade fler våldtäktsmän

År 2012 uppmärksammade TT hur andelen friande våldtäktsdomar hade ökat kraftigt. Forskare gav förklaringen att det kan bero på Högsta domstolens nyligen skärpta praxis.

Bakgrunden är bland annat en friande dom i ett våldtäktsmål som hanterades av Högsta domstolen år 2010 där Lambertz var involverad. Han kommenterade utvecklingen med fler misstänkta våldtäktsmän som frikänts.

– Vad vi har sagt är att man måste ställa höga krav på bevisningen i mål om våldtäkt. Men den fria bevisprövningen finns kvar, kommenterade Lambertz till TT.

Lambertz poserar med tungan ute. Foto: Faksimil Facebook

Uteslöt svenskar som folkgrupp i HMF-lagen

Under sin tid som justitiekansler ändrade Lambertz genom ett prejudicerande beslut hur lagen om hets mot folkgrupp ska tolkas. Han menade att lagen inte ska skydda nationaliteten eller folkgruppen svenskar. Beslutet har fått avgörande betydelse för hur lagen därefter tillämpats:

syftet vid tillkomsten av straffstadgandet om hets mot folkgrupp var att tillförsäkra minoritetsgrupper av skilda sammansättningar och bekännare av olika trosuppfattningar ett rättsskydd. Det fallet att någon uttrycker kritik mot svenskar torde inte ha varit avsett att träffas av straffstadgandet”

Kritiserades för hållning i Thomas Quick-fallet

Under de senaste åren har Lambertz profilerat sig i fallet Thomas Quick. Han fick bred kritik för sin inställning att utredningarna mot Quick inte behövde granskas. Det avslöjades senare i vad som kallats en av Sveriges största rättsskandaler att Quick inte begått något av de mord han dömts för, dock en rad andra grova brott.

LÄS ÄVEN: Feminist från Vänsterpartiet kallade kvinna för horfitta och våldtog henne – döms