I en recension av boken The Atlas of AI påstår DN-journalisten Saga Cavallin att tekniken bland annat är en backlash för arbetsrättslig organisering och spär på rasprofilering.

Många företag och myndigheter använder i dag AI för att utföra vad man menar är mer rättvisa bedömningar av människor. I Sverige används AI bland annat av Arbetsförmedlingen. Enligt Cavallin är AI dock varken särskilt artificiellt eller så värst intelligent. Påståendet hänvisar hon under rubriken ”Omhuldad AI-teknik är både rasistisk och exploaterande” till den australiensiska forskaren Kate Crawford och hennes nya bok The atlas of AI.

Enligt Crawford ska AI i allra högsta grad vara ”förkroppsligat” och beroende av ”naturresurser, bränsle, mänskligt arbete, infrastrukturer, logistik, historia och klassifikation”. Då hon kommer in på området kategorisering av människor utifrån utseende eller andra ytliga attribut, som förekommer inom bland annat AI-teknik för ansiktsigenkänning, talas det om ”rasbiologiska rötter”.

LÄS ÄVEN: Dator kan neka dig jobbet – AI sållar bort kandidater

Crawford hävdar också att AIs algoritmer, som hon också kallar maskininlärning, gör att kvinnor sorteras bort i jobbansökningar. På områden som säkerhet och övervakning leder det ofta till rasprofilering där mörkhyade stämplas som brottslingar.

När företag implementerar AI för att gå igenom jobbansökningar sorteras kvinnor bort, när AI används i säkerhetens och övervakningens namn blir utfallet ofta rasprofilering.