En irakisk enbarnsfamilj får asyl då kvinnans föräldrar påstås ha motsatt sig relationen deras dotter hade med en man. Den kvinnliga rådmannen och den kvinnliga nämndemannen körde över de båda manliga nämndemännen som ville utvisa.

Ett mycket vanligt asylskäl är påstådda problem med att släktingar motsätter sig relationer. Här är ett exempel på ett sådant fall.

Ett irakiskt par sökte asyl i Sverige i maj 2018. Vi kan kalla mannen för “A” och kvinnan för “B”. Parets barn “C” föddes i november 2018. I Migrationsverkets utredning refereras parets asylhistoria enligt följande:

År 2017 såg A och B varandra utanför B:s skola och blev förälskade. Efter att ha sett varandra ett par gånger lämnade A sitt telefonnummer till B och de började ha telefonkontakt. A brukade köra förbi B:s skola och bostad för att få se henne men de vågade inte ha någon annan kontakt. Vid ett tillfälle träffades de och beslutade då att de ville gifta sig. A:s föräldrar besökte B:s föräldrar för att be om hennes hand. B:s föräldrar nekade dem och beslutade istället att B skulle gifta sig med sin kusin. Efter att ha fått veta detta beslutade sig A och B för att fly tillsammans.

Relationen inte otillåten

Migrationsverket nekade till att bevilja relationsasyl. Verket skriver dock inte att en relation som föräldrar motsäger sig inte ska kunna generera asyl. De tror däremot inte på parets uppgifter. Så här skriver Migrationsverket:

Vi har bedömt att A och B har lämnat vaga och detaljfattiga uppgifter om hur deras förhållande utvecklats. Vi bedömer att de är särskilt vaga i de delar som rör att deras relation varit otillåten, exempelvis kring de uppgifter som rör att de inte tillåtits gifta sig, hur de resonerat kring riskerna med en otillåten relation och omständigheterna kring deras flykt. Mot bakgrund av de uppgifter som redogjorts för i ovan avsnitt bedömer vi att A och B inte har lämnat tillförlitliga uppgifter om att deras relation är otillåten.

I sin slutglitiga motivering till att låta utvisa familjen skriver verket:

A och B har uppgett att de vid ett återvändande till Irak riskerar att dödas eftersom de har en otillåten relation. Vi har ovan bedömt att de inte har lämnat tillförlitliga uppgifter om att deras relation är otillåten. De har därför inte gjort sannolikt att de har en välgrundad fruktan för förföljelse med anledning av att de brutit mot de seder och normer som råder i Irak.

Paret överklagade utvisningsbeslutet till migrationsdomstol.

LÄS ÄVEN: Giftermål mellan olika kaster ger nepaleser asyl

Får asyl för att hon gift sig

Domstolen gör en helt annan bedömning än Migrationsverket och väljer att tro på parets berättelse med följande motivering:

Enligt migrationsdomstolens bedömning har A och B lämnat sammanhängande berättelser som i allt väsentligt varit oförändrade genom processen. De har varit detaljerade i sina berättelser om vad som har hänt i hemlandet och de har under den muntliga förhandlingen på frågor kunnat utveckla vad som hänt dem på ett detaljerat sätt. Deras berättelser är också samstämmiga, saknar motstridigheter och stöds av tillgänglig landinformation.

I sin slutgiltiga motivering till varför familjens historia ska generera flyktingstatus och uppehållstillstånd för B skriver domstolen:

Av landinformationen i målet framgår att hedersrelaterade brott är förekommande i hela Irak. Migrationsdomstolen bedömer att B har gjort sannolikt att hon vid ett återvändande till Irak riskerar att utsättas för skyddsgrundande behandling till följd av att hon har ingått en relation med A och sedermera gift sig och fått barn med honom. Den skyddsgrundande behandling hon riskerar får anses utgöra förföljelse som har sin grund i hennes könstillhörighet.

Med hänvisning till principen om “familjens enhet” får även A och C flyktingstatus och uppehållstillstånd.

Killarna mot tjejerna i rätten

Domen har målnummer UM 13589-19 och går att beställa från förvaltningsrätten i Malmö. De som dömde i målet och höll med om domslutet var rådmannen Carin Jahn och nämndemannen Liselotte Lundgren Sigurd (MP).

Rättens båda manliga ledamöter, Ingemar Andersson (SD) och Lennart Larsson (M), var båda skiljaktiga och ville utvisa familjen.

Samhällsnytt har skrivit om nämndemannen Ingemar Andersson vid två tillfällen tidigare. Det handlade då om en irakier som fick asyl för att han ville pröva på en homosexuell sexuell relation i framtiden och om en trebarnsfamilj från Afghanistan som fick asyl för att barnen vistats fem år i Sverige. Ingemar Andersson var skiljaktig och ville utvisa även i de ärendena.