Migrationsverket meddelade på onsdagen att fler än vad man tidigare angivit kan komma omfattas av den så kallade gymnasielagen.

En av kraven för att få en ny chans till att stanna i Sverige för de 9 000 unga afghanska migranterna, som redan fått avslag, var att deras asylansökan skulle ha registrerats före den 24 november 2015.

Nu kan de som uttryckt en vilja om att söka asyl innan brytpunkten, men fått önskemålet registrerat efter denna, också omfattas av lagen.

– Om det finns en tjänsteanteckning hos ankomstkommunen, där det framgår att man uttryckt en vilja att söka asyl, och som är daterad innan den 24 november 2015, kommer vi att utgå från det tidigare datumet, säger Anna Lindblad, rättslig expert vid Migrationsverket.

Ytterligare en förutsättning är att den sökande senare bekräftat sin vilja att söka asyl i kontakten med Migrationsverket och att detta gjorts i nära anslutning till den första viljeyttringen.

Som huvudregel krävs skriftlig dokumentation som indikerar att man ville söka asyl Sverige, och som daterats hos kommunen innan den 24 november 2015, men Migrationsverket kommer även att titta på annan bevisning.

– Med den exceptionella situation som rådde i november 2015, där Migrationsverket inte hann med att registrera ansökningar i takt med att asylsökande anlände till Sverige, är vår bedömning i det här fallet ändå att även en kommun får anses behörig att lämna viljeförklaringen till Migrationsverket, säger Anna Lindblad.

Enligt Lindblad uppskattar man antalet som registrerade sin asylansökan i efterhand till några hundra.

Sedan den 18 juli 2018 avvaktar Migrationsverket med att fatta bifallsbeslut när det gäller den nya gymnasielagen då man avvaktar rättslig vägledning från Migrationsöverdomstolen.