En irakisk kvinna ljög om att hennes barns far var död för att få ut efterlevandestöd. Hon gifte sig sedan med en man med svenskt medborgarskap och födde ett till barn. Det nya barnet fick då svenskt medborgarskap genom faderskapspresumtion. Domstol har nu kommit fram till att det är den “döde” exmaken som är far till barnet och att bägge föräldrarna är irakiska medborgare. Faderskapet kan ändras men medborgarskap barn fått genom faderskapspresumtion får inte dras tillbaka meddelar Skatteverket. Resten av familjen väntas få uppehållstillstånd på anknytning till dottern.

I maj 2013 fick en irakisk kvinna med två barn uppehållstillstånd i Sverige på anknytning till en man i Sverige som hon gift sig med. År 2015 ansökte kvinnan om förlängt uppehållstillstånd på anknytning till sin make. I april 2017 nekade Migrationsverket till att bevilja förlängt uppehållstillstånd då hennes äktenskap bedömdes vara ett skenäktenskap. Kvinnan överklagade till migrationsdomstol som i november 2017 återförvisade ärendet till Migrationsverket då kvinnan hunnit passa på att söka asyl. Efter en ny vända hos Migrationsverket hamnade ärendet återigen hos migrationsdomstolen som kom med ett avgörande den 29 september 2020.

Dubbla skenäktenskap

Domstolen anser att kvinnan och hennes tidigare make ingått dubbla skenäktenskap för att få uppehållstillstånd i Sverige. Så här skriver rätten:

“Domstolen anser det visat att YY och XX i samförstånd, via var sitt skenäktenskap, agerat för att beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Agerandet, som innefattar bruk av falska handlingar, vilseledande av svenska myndigheter samt påverkat barns rätt, får anses synnerligen allvarligt. Noterbart är också att YY uppburit efterlevandestöd från Pensionsmyndigheten på grund av hennes makes påstådda bortgång 2011, vilket i sammanhanget får anses uppseendeväckande “

Dubbla försök med faderskapspresumtion

Pappan i familjen, XX, ska enligt domen ha ingått äktenskap med en kvinna vid namn ZZ och hävdat faderskapspresumtion gentemot hennes dotter. Migrationsverket har erbjudit XX att göra ett DNA-test för att visa att han är fadern, vilket han inte har visat intresse för.

Kvinnan i familjen, YY, ska i sin tur ha ingått äktenskap med en man vid namn MM. När hon inom äktenskapet nedkom med en dotter så talade hon inte om för Skatteverket att det egentligen var XX som var pappan. Migrationsdomstolen bedömer att hon “förhållit sig passiv i syfte att dottern ska erhålla svenskt medborgarskap”. Detta skenäktenskap visade sig bli en succé för familjen. Domstolen skriver angående dottern att:

”Hon är svensk medborgare trots att hennes bägge föräldrar är medborgare i Irak. Det svenska medborgarskapet har registrerats utifrån förhållandet att YY vid [dotterns] födelse var gift med MM som är svensk medborgare dvs. faderskapspresumtion.”

Ansökan om anhöriginvandring ska göras från utlandet

Domstolen förklarar att i och med att Skatteverket registrerat dottern som svensk medborgare så kan hon inte utvisas. Med hänvisning till mamma YY:s agerande i Sverige beslutar domstolen att hon och storasyskonen ska lämna lander och därifrån ansöka om att få anhöriginvandra till dottern.

De som dömde i målet var en rådmann samt nämndemän från (C), A(M) och (S).

Migrationsverket skyller på Skatteverket

Samhällsnytt har frågat Migrationsverket om de vidtagit några åtgärder för att återkalla dotterns medborgarskap. Just den frågan vill inte Migrationsverket svara på eftersom vi inte har någon fullmakt från dottern föräldrar att visa upp. Verket bidrar dock med en generell förklaring till hur det brukar gå till:

“Ett barn förvärvar svenskt medborgarskap vid födelsen, om en av föräldrarna är svensk medborgare, eller en avliden förälder till barnet var svensk medborgare vid sin död (2 § medborgarskapslagen). Barnet får alltså det svenska medborgarskapet automatiskt vid födelsen – det fattas inte något särskilt beslut om detta. Det är Skatteverket som registrerar barnets medborgarskap i folkbokföringen och registreringen ses som ett bevis på att barnet är svensk medborgare.

När ett barn får svenskt medborgarskap vid födelsen så är det alltså inte någon fråga för Migrationsverket – vi fattar inget beslut utifrån en ansökan eller en anmälan om svenskt medborgarskap. Det är en fråga för Skatteverket att ta ställning till. Om ett barn föds inom äktenskap i Sverige presumeras mannen i äktenskapet vara pappan till barnet – det krävs alltså inte någon dom eller bekräftelse om faderskapet. Får barnet svenskt medborgarskap till följd av att föräldrarna, eller någon av föräldrarna, är svensk medborgare, registrerar Skatteverket barnet som svensk medborgare.”

Skatteverket skyller på Regeringsrätten

Samhällsnytt har frågat Skatteverket vilka möjligheter de har att dra tillbaka ett utfärdat medborgarskap när det visar sig att en utländsk kvinna lyckas få ett barn registrerat som svensk medborgare genom att gifta sig med en man som är svensk medborgare men som inte är far till barnet ifråga i biologisk mening. Svaret vi fick var att det går att häva faderskapet, men medborgarskap som tillkommit genom att en kvinna lurat i myndigheterna att en svensk medborgare är far till hennes barn dras ändå inte tillbaka. I ett längre mejl skriver Skatteverket:

“För en svensk medborgare gäller följande. Regeringsrätten har i en dom (RÅ 2006 ref. 73) prövat frågan om vilka konsekvenser som ett beslut om hävt faderskap har för en person som förvärvat sitt svenska medborgarskap genom fadern. Av domen framgår att ett beslut varigenom faderskapet hävs inte medför att personen förlorar sitt svenska medborgarskap“

Ingen dom för bedrägeri med efterlevandestöd

Samhällsnytt har kontaktat förvaltningsrätten i Stockholm och frågat om domaren i målet brottsanmält YY för bedrägeri med efterlevandestöd. Domaren har inte återkommit. En kontroll visar att YY, som pekas ut som kriminell av domaren, inte är dömd för något brott.