Tiden är på väg att rinna ut för EU:s och Storbritanniens förhandlare om ett avtal som ska träda i kraft när övergångsperioden för det brittiska utträdet ur unionen är till ända. Om ett sådant inte finns på plats före årsskiftet kommer ett avtalslöst tillstånd mellan parterna att infinna sig – en så kallad hård brexit.
Förhandlingarna inleddes i början av februari när det efter åtskilliga interna turer i den brittiska regeringen och parlamentet till sist stod klart att folkviljan så som den uttryckts i den folkomröstning i frågan som hölls i juni 2016 skulle få genomslag.
När endast drygt en månad återstår av övergångsperioden står EU och Storbritannien fortfarande långt ifrån varandra i en rad frågor och farhågorna om att ett avtal inte ska finnas på bordet när fristen löper ut den 1 januari ökar.
Signaler kommer från EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen om att parterna närmat sig varandra och gjort framsteg på en rad områden. Om det ska tolkas som att man är överens i dessa frågor är oklart.
Klart är däremot att det finns ett antal områden där man inte kommit närmare varandra och där utsikterna att nå en överenskommelse före årsskiftet framstår som alltmer avslägsna. Det gäller bland annat andra EU-länders fiskeflottors tillträde till brittiska farvatten.
Ge bort Samnytt PLUS i julklapp! 🎄🎅
Överraska någon med en prenumeration på Samnytt Plus. Den perfekta julklappen för den som värdesätter ocensurerad journalistik.
Flera EU-länder vill se fortsatt tillgång till dessa samtidigt som starka inhemska krafter i Storbritannien kräver att farvattnen efter utträdet ska vara vikta exklusivt för den brittiska fiskenäringen. Premiärminister Boris Johnsson riskerar en allvarligt svekdebatt om han låter sina förhandlare vika sig i den frågan.
En fråga som länge varit en stötesten är vilka gränsregler som ska gälla mellan Nordirland som tillhör Storbritannien och det självständiga Irland som upptar den övriga delen av ön.
Vem som skulle bli den största förloraren på om ett avtalslöst tillstånd inträder efter årsskiftet är en fråga som det finns flera svara på beroende på vilka politiska glasögon den som svarar har på sig.
Kritik finns från de som är positiva till utträdet att det avtal som till slut undertecknas kommer att likna ett EU-medlemskap för mycket och inte göra Storbritannien så självständigt som utlovades inför folkomröstningen.
Från unionsvänligt håll hävdar man tvärtom att britterna har mest att förlora på det man menar blir en isolering från den europeiska kontinenten.
Röster har höjts för att tidsfristen för övergångsperioden ska förlängas i syfte att undvika en hård brexit. Det är dock något som Boris Johnson kategoriskt motsätter sig.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.