SVT anklagas för att ha drivit en vilseledande berättelse om en omstridd skogsavverkning i Arjeplog – en rapportering som enligt kritikerna spelade klimatextremister med Greta Thunberg i spetsen i händerna. En granskning från Fokus avslöjar utelämnade fakta, sakfel och ett medvetet beslut att inte låta markägaren komma till tals.
I oktober i år skulle en planerad skogsavverkning genomföras utanför Arjeplog. Men arbetet avbröts när klimatextremister olovligt tog sig in på området, slog upp tält och kedjade fast sig i maskinerna. Några dagar senare anslöt ökända Greta Thunberg, vilket snabbt gav händelsen nationell uppmärksamhet.
På sociala medier och i rapporteringen spreds bilden av att en mäktig skogsindustri körde över en samebys vilja i ett område som beskrevs som hotad gammelskog. Greta Thunberg skrev att ”samebyn har klart och tydligt sagt nej till avverkningen”. Men enligt Fokus saknades flera avgörande fakta i denna berättelse.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Markägaren varken staten eller skogsbolag
Området ägs inte av staten eller börsbolaget SCA som det framställdes, utan av en privatperson: Beatrice Karlsson, som förvaltar skog som funnits i hennes familjs ägo i generationer. Hon lät dessutom, efter samråd med samebyn, minska avverkningsytan och undantog 8,5 hektar i frivillig hänsyn till rennäringen, något inte hade behövt göra.
LÄS ÄVEN: Skogsindustrin varnar: Nya klimatförslag hotar tusentals jobb
Skogsstyrelsen hade också bedömt att avverkningen inte stred mot artskyddsförordningen och att den aktuella fågelarten, tretåig hackspett, inte hotades, något som klimatextremisterna hävdat som förevändning för sin olagliga aktion.
I närområdet finns dessutom redan omkring 160 000 hektar skyddad natur, inklusive reservat och nationalparker. Inget av detta fick något större genomslag i den inledande mediebevakningen.
Personliga och ekonomiska konsekvenser
För markägaren blev konsekvenserna kännbara: arbetet stoppades, maskiner stod stilla, intäkter uteblev och rättegångskostnader tillkom – samtidigt som räntor och lån fortsatte att belasta ekonomin.
Hon beskriver situationen som djupt omtumlande:
– Därför blev allt så chockartat när det plötsligt stod aktivister där från spridda delar av världen.
Fyra SVT-inslag – utan markägarens röst
Fokus har gått igenom fyra inslag som gjordes av SVT:s samiska redaktion, SVT Sápmi. I samtliga fick klimatextremister och renägare dominera berättelsen, medan markägaren inte intervjuades överhuvudtaget.
LÄS ÄVEN: Skogsentreprenör varnar för grön kommunism: “Vart är äganderätten av skog på väg?
Inslagen kritiseras på flera punkter:
Området beskrevs som ”kalavverkat” och ”den sista fläcken gammal skog”. Detta trots att Skogsstyrelsens kartmaterial visade stora sammanhängande skyddade områden i direkt närhet.
Avverkningens storlek angavs till 60 hektar, trots att den faktiska siffran bara var drygt 43 hektar. Området kallades ”samebyns marker”, trots att samebyn saknar äganderätt och bara har rätt att valla renar på området.
Greta Thunbergs påstående att ”samebyn har sagt nej” återgavs utan att tittarna fick veta att ett sådant nej saknar juridisk verkan. Inte heller nämndes att Skogsstyrelsen avfärdat klimatextremisternas anmälan.
SVT Sápmi: Medvetet val inte ta med markägaren
Redaktionschefen för SVT Sápmi, Linda Hermansson, bekräftar i mejlsvar till Fokus att det var ett medvetet beslut att inte låta skogsägaren komma till tals:
”Att markägarens perspektiv inte återges är ett redaktionellt val helt i linje med hur vi brukar rapportera.” Hur det rimmar med public service-avtalet krav på opartiskhet och allmänna pressetiska regler om genmäle för utpekade parter, framgår inte.
Hermansson skriver också att hon bedömde extremisternas uppgifter som trovärdiga och att SCA fick representera markägarsidan – trots att det alltså inte är de som äger marken.
Formuleringar som ”samebyns marker” och ”trots att samebyn sagt nej” medger hon kan ha uppfattats om otydliga, men försvarar i övrigt den helhetsbild som inslagen gav tittarna.
SVT Norrbotten överlät obekvämt uppdrag till Sápmi
Parallellt står det klart att Beatrice Karlsson själv är journalist på SVT Norrbotten. Redaktionen valde därför att inte bevaka frågan, utan överlät allt till SVT Sápmi för att delegera ut uppdraget att smutskasta medarbetaren.
Redaktionschefen Kristofer Naess säger: ”Jag bedömde att Sápmi stod friare än vi gjorde.”
LÄS ÄVEN: Svenska kyrkans skogsutredning ifrågasätts: Nyckelperson är brottsmisstänkt klimataktivist
Han medger samtidigt att han aldrig kontrollerade om rapporteringen var korrekt eller opartisk, utan utgick från att Sápmi hade ”gjort sitt jobb”.
En anonym medarbetare på SVT Norrbotten skriver till Fokus: ”Det stora felet som SVT gjort är att man inte har haft med båda parter i bevakningen” och menar att beslutet handlar om rädsla för att stöta sig med samiska intressen och riskera anmälningar i en känslig fråga.
Skogsägaren tillgänglig – men valdes bort av SVT
I mitten av november, flera veckor efter att SVT sänt sina inslag utan att låta markägaren komma till tals, intervjuades Beatrice Karlsson av Tidningen Näringslivet. Där redogör hon öppet för både avverkningen, aktivisternas agerande och de ekonomiska konsekvenserna.
Hon beskriver hur hon följt skogsvårdslagen, tagit extra miljöhänsyn och undantagit 8,5 hektar, men ändå fick se arbetet stoppas genom vad hon uppfattar som organiserad sabotageaktivism.
LÄS ÄVEN: Klimat-Greta stoppade familjeföretag – ”Man drar sig inte för sabotage”
Om metoderna säger hon: ”Man drar sig inte för sabotage.” Och om Greta Thunbergs roll är hon tydlig: ”Greta Thunberg vet inget om min skog.”
Karlsson säger också att hon anser rättssystemet alltför svagt mot den här typen av aktioner, där tillåten verksamhet kan stoppas genom anmälningar och intrång utan några tydliga konsekvenser.
Intervjun visar att skogsägaren varken varit otillgänglig eller ovillig att svara – men att SVT trots detta valde att inte ge henne utrymme i den mest uppmärksammade rapporteringen.
Johan Ingerö: ”Megafon åt kriminella aktivister”
KD-politikern och debattören Johan Ingerö är en av dem som riktar skarp kritik mot SVT:s agerande. I ett Facebook-inlägg skriver han att ”SVT Norrbotten lämnade walk over i en fråga som fick nationell uppmärksamhet” och att ”medarbetaren slängdes under bussen medan SVT Sápmi agerade megafon åt aktivister som begick brott, utan att göra någon egen faktakoll”.
Hans slutsats är hård: ”Det finns de som tycker att mediekritik är farligt. Jag tycker att frånvaro av mediekritik är farligt. Och det här är skälet. Identitetspolitik och oro för eventuella PR-problem fick SVT att avstå från rapportering, utelämna korrekta fakta, publicera felaktigheter samt alliera sig med kriminella aktivister mot en laglydig skogsägare som dessutom är anställd på SVT.
Det är alltså de här som ska skyddas oss från desinformation.”
En berättelse som gynnade aktivisterna
Sammantaget visar Fokus upp bilden av ett public service-bolag som i praktiken lät en konflikt berättas ur en enda parts perspektiv, där brottsliga klimatextremisters påståenden fick stå oemotsagda, myndighetsbedömningar utelämnades och den direkt drabbade markägaren konsekvent tystades.
Kritiker menar att resultatet blev ett politiserat narrativ, i kontrast till det sakliga och opartiska public service-reportage tittarna har rätt att förvänta sig och kanske lurades att tro att detta var. Man menar att SVT därmed bidrog till att legitimera en brottslig kampanj utan saklig grund och som slog hårt mot en enskild privatperson och företagare.
