Hets mot folkgrupp-åtalen upp 900 procent sedan 2016

Samhällsnytt har nyligen fått ut statistisk från Åklagarmyndigheten gällande åtal för hets mot folkgrupp (HMF). Det visar sig att antal HMF-åtal har ökat lavinartat: med 900 procent sedan år 2016. Men åklagarna får ofta bakläxa av domstolarna som menar att mängder av åtalen har fel brottsrubricering. Vi kan också visa att så gott som alla HMF-brott numera utreds som av normalgraden, med upp till två år i fängelseskalan, och nästan aldrig som ringa bötesbrott.

Mellan 2015-2017 har runt 7 procent av åtalen bedömts vara ett ringa bötesbrott. Detta har Åklagarmyndigheten de senaste åren i praktiken avskaffat och menar numera att 99,5 procent av brotten ska anses vara av normalgraden, vilket kan ge upp till två års fängelse.

Endast 0.5 procent av av HMF-brotten är nu av ringa grad enligt Åklagarmyndigheten

Vi kan nu alltså visa att Åklagarmyndigheten kan ha iscensatt ett gigantiskt försök till rättsövergrepp mot hundratals svenskar under de senaste tre åren och även längre tillbaka i tiden. Domstolarna anser nämligen dels att brottsrubriceringen från åklagarna är felaktig – den är för hög – och dels dömer de även vid normalgraden endast till bötesbelopp, inte till fängelse. Det visar sig även finnas stora problem med strafföreläggande avseende HMF.

Det står klart att domstolarna nästan uteslutande tolkat både HMF av ringa och normalgraden som ett bötesbrott. Trots detta fortsätter åklagare att skrämma medborgare med en straffskala som anger fängelse upp till två år.

Totalt visar vår granskning att runt 100 personer kan ha åtalats med fel brottsrubricering mellan 2018 och 2020. Samtidigt utreds också runt 100 HMF-brott av polisen varje år med fel brottsrubricering.

Vi har dessutom hittat två fall där personer felaktigt dömts för preskriberande brott. Det finns också tydliga indikationer på att bland strafförelägganden – det vill säga när en gärningsperson anmodas betala böter utan föregående rättegång – finns flera fall rubricerade som av normalgraden men där en domstol sannolikt helt hade friat personen eller bedömt brottet som ringa.

En annan huvudpunkt som studien uppdagat är att polisen saknar brottsrubriceringen HMF, ringa brott, vilket kan ha lett till att en helt felaktig praxis har utvecklats vidare bland åklagare och senare i domstolar.

Det är oklart varför polisen inte har vare sig ringa eller grovt brott för HMF i sitt databassystem så att de kan följa regelverken som gäller för bötesbrott när det handlar om HMF av ringa grad. Av diskussioner med polis och åklagare förefaller det som att brottsrubriceringen alltid är av normalgraden tills ansvarig åklagare ändrar det i stämningsansökan.

Massivt rättsövergrepp kan ha skett – rättssäkerheten hotad

Enligt Samhällsnytts beräkningar bedömdes 6,7 procent av HMF-åtalen som ringa under 2015-2017. Skulle man använda samma procentsats för 2018-2020 borde ungefär 95 brott ha bedömts som ringa. Nu har istället endast 13 brott hamnat i denna kategori vilket indikerar att över 80 personer kan ha åtalats med fel brottsrubricering.

HMF-åtalen har gått upp explosionsartat men antalet ringa fall har samtidigt minskat.

Det kan också vara så att flera personer har åtalats för preskriberade brott, något som Samhällsnytt redan har visat har skett i Blekinge. För åren 2015-2020 finns det totalt 1 700 åtal för HMF enligt Åklagarmyndighetens statistikavdelning. Hur många av dessa som liksom fallet i Blekinge tingsrätt inneburit rättegångsfel är oklart.

LÄS ÄVEN: Rättsskandal: Blekinge tingsrätt dömde för HMF – brottet var preskriberat

Vi hittar dock relativt snabbt ett fall med samma problem. Vice chefsåklagare Magnus Berggren ansåg sig under januari 2019 ha mer än två år på sig att åtala för orden “afghaner är avskum”. Uppsala tingsrätt dömde senare i april personen för ringa HMF, vilket vid tillfället för stämningsansökan var ett preskriberat brott.

Vice chefsåklagare åtalade efter två år för kommentar. Personen dömdes för preskriberat brott av Uppsala tingsrätt.

Myndigheten vet inte varför åtalen ökat

Fredrik Jönsson på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum får frågor om förändringarna i åtalen:

Det känns inte som att det kan vara en slump att man går från ett snitt på 7 procent till runt 0,5 procent i åtalen [ringa och normalgraden]?

– Jag kan inte ge några svar däremot kan jag titta på det lite grann.

Vet du varför mängden åtal har ökat från under 100 till över 500?

– Det vet jag faktiskt inte.

Är inte du den inom åklagarmyndigheten som skulle ha bäst koll på detta? Det har alla andra sagt.

– Jag har ansvar för de här frågorna på utvecklingscentrum, men jag kan inte på rak arm svara på dem.

Jönsson framför senare i ett mejl gällande de få åtalen för ringa brott att det “kan vara att fler av de brott som anmäls avser hets mot folkgrupp på nätet. I de fallen är spridningen eller den potentiella spridningen ofta så stor att det sällan är tal om ringa brott.”

Det finns dock enligt Samhällsnytt analys väldigt få domar där brottet bedömts grövre på grund av spridning, det brukar enbart utgöra ett generellt brottsrekvisit, dvs ett villkor som ska vara uppfyllt för att ett brott överhuvudtaget ska anses ha begåtts.

Den annars väl kända anledningen till att åtalen har ökat är att polisen skapat fler hatbrottsenheter vars resurser också har utökats. Detta samtidigt som staten finansierar grupper som kritiserats för att vara vänsterradikalt agendastyrda med mångmiljonbidrag för att upprätta privata förundersökningar och centraler för massanmälningar genom Näthatsgranskaren, Stiftelsen Expo, Make Equal, Maktsalongen, LSU och Flamman. I flera fall har kritik framförts om kopplingar mellan dessa grupper och våldsbejakande extremism.

Regler för preskriptionstid och husrannsakan kringgås

I en registersökning har vi funnit drygt 40 domar gällande HMF, ringa brott under 2019. Det finns alltså en stor diskrepans mellan vad åklagaren åtalar för och vad de åtalade sedan döms för.

Den stora skillnaden mellan brotten är att det ringa fallet är ett bötesbrott med en preskriptionstid på två år, medan fallet av normalgraden kan innebära fängelse i upp till två år och preskriberas efter fem år. Eftersom fängelse finns i straffskalan kan integritetsinkräktande husrannsakningar, kroppsvisitationer, beslag av datorer, genomgång av en persons alla tillhörigheter och även topsning av personens DNA göras.

Detta ger åklagarna möjlighet att hitta och åtala för andra brott genom så kallade “fiskeexpeditioner”. Det ger även polisen behörighet att utreda släktingars eventuella brottslighet via släktsök från DNA-profilen. Det har inte framkommit några utredningstekniska skäl till varför beslut om topsning fattas. Kritik har riktats mot att proceduren varit ägnad att förnedra den misstänkte och en del av en politiskt aktivistisk myndighetsutövning inom åklagarämbetet.

Domstolarna har dock endast i några enstaka fall dömt till fängelse. Detta indikerar att betydligt fler fall borde bedömas vara ringa brott redan i utredningsskedet och inte ge utrymmer för så omfattande åtgärder som de som beskrivits ovan.

När åklagare numera rutinmässigt åtalar för normalgraden finns det mängder av personer som blivit hotade med fängelse trots att en sådan påföljd aldrig varit aktuell sett till lagtexten om hur dessa brott ska bedömas. Det kan också vara så att mängder av fall som redan är preskriberade ändå har gått till åtal.

Som tidigare nämnts visar samtal med polisen att brottsrubriceringen HMF, ringa brott inte ens finns i myndighetens datasystem.

Anders Lundborg är kriminalinspektör och gruppchef på demokrati och hatbrottsenheten för Polisregion Syd och svarar följande till Samhällsnytt:

Kan ni se om någon person i region syd någonsin delgivits misstanke om HMF, ringa brott?

– Vi delger endast misstanke om hets mot folkgrupp. Domstol avgör svårighetsgraden av brottet i domen dvs om gärningen är att betrakta som ringa, av normalgraden eller grov

Hur vanligt är det med DNA-topsning, husrannsakan och liknande för HMF?

– Reglerna för kroppsbesiktning finns i RB 28 kap. I RB 28:12a fastslås att tagande av salivprov får ske för brott på vilket fängelse kan följa. Hets mot folkgrupp har fängelse i straffskalan, varpå det snarare är regel än undantag att topsa i samband med förhör.

Felaktiga strafförelägganden

Samhällsnytt har uppmärksammat att 92 strafförelägganden förekommer gällande HMF mellan 2015-2019. Detta enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå). Utan en nämnvärd arbetsinsats hittar vi snabbt två inkorrekt hanterade fall.

I det första fallet har en person lagt ut en bild med texten “Allah? Never heard of her!”

Åklagarmyndigheten anser att denna bild är så uppbar HMF att rättegång inte behövs.

Åklagaren har i detta fall tyckt att personen både “hotat” och uttryckt “missaktning” mot muslimer så till den grad att straffansvar föreligger. Åklagaren har dock inte lämnat in ett åtal till en tingsrätt utan istället övertygat den misstänkte att erkänna ett HMF-brott av normalgraden utan rättegång.

I och med detta har personen erkänt att han med uppsåt har hotat och missaktat en folkgrupp. Han erkänner också genom att acceptera ett strafföreläggande att brottet i allvarlighetsgrad befinner sig i en straffskala med upp till två års fängelse.

Strafföreläggande avseende HMF från Åklagarmyndigheten daterat 2019-03-06.

I ett annat fall har åklagaren fått igenom ett strafföreläggande, även detta av normalgraden, för användandet av orden “Blatte svin”.

När det gäller enskilda identifierbara individer skyddas de inte av HMF-lagen. Att skriva “blatte svin” under en artikel gällande enskilda personers brottslighet torde alltså inte ens innebära att missaktning mot en hel folkgrupp har uttryckts. Om så ändå bedöms ha skett torde det faktum att enbart dessa ord har uttryckts innebära att det rör sig om ett ringa bötesbrott och åklagaren har då gått över gränsen när detta behandlats som ett fängelsebrott.

Beträffande slanguttrycket “blatte” så används det till och med inom polisen enligt uppgifter från Sveriges Radio.

I de flesta fall när personer använt uttryck som “negerapor”, “blattesvin” och “afghanhundar” är det underförstått att personen inte avsett alla medlemmar i den förmodade folkgruppen, även om ordet har formulerats i obestämd form plural. Det rör sig snarare om kraftord riktade mot den eller de personer som begått vissa handlingar och för att markera gärningarnas allvar.

Både åklagare och domstolar bedömer dock nästan alltid att hela folkgruppen lider gemensamt och att personen haft uppsåt att hetsa mot och missakta hela folkgruppen utan undantag.

Åklagare hotar med två års fängelse

Samhällsnytt har kartlagt flera åklagare som gått över gränsen i sina åtal. I samtliga fall har åklagaren krävt upp till två års fängelse medan domstolen bedömt att det rör sig om ett ringa bötesbrott. Åklagaren har i dessa falla antingen varit den som lämnat in stämningsansökan eller den som stått bakom den i rätten.

Uttrycken är visserligen ofta grova, men samtidigt uttrycks de vanligen i affekt som kommentar till artiklar där invandrare begått grova brott mot svenskar såsom överfallsvåldtäkter, gruppvåldtäkter och förnedringsrån.

Invandrare kan samtidigt enligt ett klargörande från JK inte begå HMF-brott mot svenskar i lagens mening vilket kan tänkas späda på svenskars frustration i kommentarsfälten.

Nedan följer exempel vi hittat på där åklagare yrkat på fängelse medan domen stannat vid böter eller personen helt frikänts

• Kammaråklagare Vida Paridad:

Två fall av hets mot folkgrupp för delning av bilder med texten “KILL IT KILL IT IT WITH FIRE” och ett bombplan. Bilden lades in där personer protesterande mot deportationer av afghaner. Personen frikändes.

Krävde också fängelse för en hand som håller i ett handeldvapen, vilket riktas in i munnen på en man iförd en turban eller liknande huvudbonad samt texten “The only way to deal with Islam”.

• Assistentåklagare Joel Henning:

“Stick till ditt jävla skitland”, “vi behöver inte sådana folk som dig här” och “ni är jävligt skitiga och krånglar till allt”.

• Kammaråklagare Ylva Lundgren:

“Negerfitta, invandrare och jävla svartskalle”, “åka hem till sitt land” och “Sverige ska vara svenskt”.

• Kammaråklagare Linda Schön:

“Neger, negerjävel, åk hem”.

• Vice chefsåklagare Magnus Berggren:

Åtalade för fyra fall av hets mot folkgrupp. Rätten friade gällande tre av fallen och bedömde ett som ringa.

Personen skrev “Afghaner är avskum”. Rättegångsfel begicks i tingsrätten där personen dömdes för ett preskriberat brott.

• Extra åklagare Linda Kadar Rosengren:

“Afghaner då tänkte jag på hundar fast hundar är mera väluppfostrade än dessa svin”.

• Kammaråklagare Maria Estberg:

Åtalade person som hade placerat två flaggor med nazistsymboler till försäljning på ett bord.

• Kammaråklagare Johan Henningsson:

“Allah-blattar är riktigt äckliga varelser som förpestar landet”.

• Assistentåklagare Johanna Maxson:

“Somalier är det lataste folket i denna värld”.

• Kammaråklagare Fredrik Sandberg:

T-shirt med texten “böghatare Sverige”.

• Kammaråklagare Lisa Hedberg:

Krävde fängelse för en person som skrev:

“Ut med alla parasiter från utomeuropeiska länder. Det går inte att integrera muslimerna i en demokrati. Skicka hem alla våldtäktsbenägna afghaner/araber/afrikaner. Denna gigantiska sylinvandringssvindel har blivit en katastrof för alla länder som EU, George Soros, New Order och islam tvingar på fria världen. Organisera er om ni vill överleva som folk och nation. Se på Tjeckien, Ungern och Polen. Dom vägrar ta in dessa muslimska parasiter som bara har destruktivitet att erbjuda Sverige. Kör ut denna cancer ut Sverige.”

• Kammaråklagare Kjell Janneson

En person skrek ”hell seger” 2-3 gånger.

• Kammaråklagare Johan Knies:

Åtalade två personer. Den ena skrev “Skicka ut varenda jävla somalier….alla….män kvinnor å barn….ut med dom….alla” medan den andra uttryckte ”typiskt för en neger, de flesta är förståndshandikappade”.

Svenska myndigheter kan inte förklara

Samhällsnytt har bara hunnit gå igenom ett tjugotal domar gällande HMF. Det kan alltså finnas ett mycket stort mörkertal där personer egentligen endast skulle ha åtalats för HMF av ringa art.

Det förefaller som att Åklagarmyndigheten inte har utvecklat en praxis inom området. De verkar inte heller ha brytt sig om att lyssna på domstolarna när de avgör fallen. Istället åtalar de numera rutinmässigt för brott av normalgraden utan att ens göra någon bedömning.

Paula Ljunggren som är riksåklagarens chefssekreterare kan inte förklara vad som har hänt på myndigheten. Hon hänvisar till Gunnar Merkel på tillsynsavdelningen som menar att det ligger helt utanför hans ämnesområde. Inte heller Fredrik Jönsson på utvecklingscentrum i Malmö kan i dagsläget ge några förklarade svar.

Domstolsverket säger att de inte har någon statistik överhuvudtaget och hänvisar till Brottsfrebyggade rådet. När Samhällsnytt kontaktar Brå visar det sig dock att man där inte särredovisar HMF, ringa brott alls.

Ett brott som funnits sen 1949 i polisens register går fortfarande inte att anmäla eller formellt utreda i sin ringa form.