Den högerliberale presidentkandidaten Javier Milei och hans parti “Frihet” vann med bred marginal söndagens presidentval i Argentina efter en energisk valkampanj. Detta sedan landets fascistlika vänsterrörelse, peronisterna, förlorat folkets förtroende i takt med att landet sjunkit allt djupare ned i en ekonomisk kris.

Den så kallade peronismen har varit den dominerande politiska kraften i Argentina sedan andra världskriget. En slags totalitär socialdemokrati eller “italiensk fascism i argentinsk tappning”, som den argentinske akademikern och högsta domstol-juristen Carlos Fayt kallade den. Den har marknadsförts under olika namn de senaste 80 åren.

Denna Argentinas egen vänsternationalistiska ideologi utgår från arvet från president Juan Perón, som kom till makten efter en statskupp 1943 och styrde landet fram till mitten av 50-talet. Den andra maktfaktorn i Argentina har historiskt varit militären. Statskupperna har avlöst varandra.

Skenande inflation

Sedan dåvarande högerorienterade presidenten Fernando de la Rúa i december 2001 tvingats bort från makten efter att våldsamma peronistknutna kravaller skakat landet, har till övervägande del peronistiska regeringar styrt Argentina.

Ge bort Samnytt PLUS i julklapp! 🎄🎅

Överraska någon med en prenumeration på Samnytt Plus. Den perfekta julklappen för den som värdesätter ocensurerad journalistik.
Ge bort en prenumeration

Oroligheterna 2001 eldades inte minst på av landets ekonomiska kris och skyhöga arbetslöshet. Den nya peronistregeringen beslutade att devalvera valutan för att gynna exportindustrin och förstatliga ett flertal verksamheter. Insektsangrepp och torka i USA drabbade sojaskördarna där hårt, vilket initialt gynnade den nya regeringen. Sojabönor är en viktig exportprodukt för Argentina.

Samtidigt har inflationen, som runt millenieskiftet höll sig runt noll, skjutit i höjden. Den har varit hög varje år under 2000-talet, men skenade iväg rejält förra året, liksom i resten av världen.

Enligt en OECD-rapport var inflationen i Argentina över 100 procent under sommaren i år. Den har fortsatt stiga under hösten. En argentinsk peso hade för tio år sedan ungefär samma växelkurs som den svenska kronan. Idag får man nästan 34 sådana peso för varje svensk krona, enligt den officiella kursen.

Inflationen har skapat ett utbrett missnöje bland argentinarna, där arbetare fått se sina löner urholkas, besparingar gå upp i rök och gjort det allt svårare att planera sin ekonomi och framtid. Det har även gjort att många unga argentinare sökt sig utomlands.

Mer än hälften av Argentinas invånare har italiensk bakgrund, och många ungdomar har senaste åren utnyttjat den italienska medborgarskapslagen. Den ger dem rätt att genom sin härkomst ansöka om italienskt medborgarskap, vilket gör att de kan resa till EU för att jobba och tjäna ihop pengar.

Bakslag för peronisterna

I mellanårsvalet 2021 förlorade Frente de Todos, “Allas front” – peronismens dåvarande parlamentariska inkarnation, majoriteten i såväl senaten som det argentinska underhuset. Det var första gången på 40 år som peronisterna inte längre kontrollerade någon av de båda kamrarna. Bakslaget utlöste en kris inom den politiska rörelsen.

Ungefär samtidigt bildade Javier Milei sitt parti La Libertad Avanza, eller “Friheten framåt”. Han är är uppväxt i en arbetarfailj, hade en pappa som var busschaufför och har liksom många andra argentinare italiensk bakgrund. I tonåren beslutade sig Milei för att dedikera sitt liv till att förstå hur ekonomi fungerar. Anledningen var den hyperinflation landet då, i slutet av 80-talet, plågades av, med kravaller och plundring.

Trots att priserna steg slängde sig folk över matvarorna i butikerna, vilket han tyckte trotsade rådande ekonomiska modeller med pris, tillgång och efterfrågan.

– Jag tänkte att antingen är något fel här eller så är jag dum i huvudet, har han senare förklarat det.

Milei tog en dubbelexamen i ekonomi från ett privat universitet, och fortsatte därefter som universitetslärare. Han är idag professor i makroekonomi, tillväxtekonomi, mikroekonomi och matematik för ekonomer och har skrivit över 50 avhandlingar.

Den politiska karriären inleddes under 2010-talet med tv- och radioframträdanden, där den 53-årige ekonomiprofessorn gått till fränt angrepp mot hur landet styrs.

“Vänstern är skit”

Inte minst har Javier Milei blivit känd genom ett antal intervjuer med den argentinska tv-personligheten Viviana Canosa där han energiskt går till attack mot “vänstern”. När Canosa i en intervju från 2021 undrar varför Milei kallar vänstern för “skit” svarar han:

– Därför att de är skit. De kommer döda dig. Det är vad det handlar om, säger han.

– Du kan inte ge vänstern en millimeter. Om du ger dem en millimeter kommer de använda den för att förgöra dig. Det går inte att förhandla med vänsterblivna. Man förhandlar inte med skräp för då förgör de en.

Milei har med sin yviga ledarstil och sina populistiska utspel jämförts med USA:s Donald Trump. Hans upprepade och frenetiska attacker på vänstern har sett honom växa snabbt i opinionsmätningarna. I primärvalet i augusti fick Milei nästan 30 procent av rösterna, och gick därför vidare till andra valomgången där han mötte peronisternas kandidat ekonomiminister Sergio Massa.

Under söndagen vann han även den andra valomgången med mer än tio procentenheters marginal och blir därmed Argentinas näste president.

Vill hårdbanta staten

Javier Milei är en av de omkring 3000 delegaterna i World economic forum. Han är även en av medlemmarna i B20, ett 706 medlemmar starkt forum som agerar som rådgivare för G20-länderna.

Hans recept för den argentinska ekonomin är drastisk och de ekonomisk-politiska övertygelserna påminner starkt om anarkokapitalism. Han vill hårdbanta staten, lägga ned de flesta departement och avreglera det mesta.

– Bort med allihop! som hans anhängare skanderat under valrörelsen.

Dessutom vill Milei att Argentina ger upp den egna peson och inför amerikansk dollar istället. Ecuador och El Salvador är två andra latinamerikanska länder som redan gjort samma sak. Även om det inte löser alla ekonomiska problem, så hoppas han med det ta itu med inflationen.

Den nyvalde presidenten är även en hårdför abortmotståndare och vill införa nolltolerans mot kriminella. Men hans parti saknar mandat i parlamentet för långtgående lagändringar.

“Friheten framåt” blev bara, med knapp marginal, näst störst i det parlamentsval som hölls förra månaden. Och i Argentina byts dessutom endast en andel av ledamöterna ut varje val. Det gör att Javier Milei kommer få förlita sig på parlamentariskt stöd från andra partier för att genomföra sin politik.