Jessica Stegrud har gjort äldreomsorgen till en av sina viktigaste frågor inför valet. För SD:s socialpolitiska talesperson är frågan också djupt personlig. Långt innan hon själv blev politiker såg hon hur hennes Alzheimersjuka mamma blev beroende av en hemtjänst där personal ibland inte ens kunde kommunicera med henne på svenska – erfarenheter som Stegrud säger bidrog till att föra henne in i politiken.
Jessica Stegrud, född 1970, är riksdagsledamot för Sverigedemokraterna och representerar Skåne läns södra valkrets. Hon valdes in i Europaparlamentet 2019 och satt där fram till 2022, då hon tog plats i riksdagen.
Stegrud arbetade först i näringsutskottet med bland annat energi- och näringspolitik och är sedan mars 2025 ledamot i socialutskottet, där äldreomsorgen blivit en av de frågor hon profilerat sig inom.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Hennes mamma led av Alzheimer och var beroende av hemtjänsten. När Stegrud kom hem till henne kunde hon mötas av personal som inte kunde kommunicera med mamman på svenska.
– Hon hade folk som kom från hemtjänsten som inte kunde ett ord svenska.
Stegrud minns särskilt en händelse där en kvinna från hemtjänsten försökte få hennes förvirrade mamma att duscha, utan att de kunde förstå varandra.
Det var inte en isolerad händelse, säger hon, utan en av flera incidenter som så småningom fick henne att reagera politiskt.
– Det jag har beskrivit var faktiskt så jag kom in i politiken också.
Hur kunde de ansvariga politikerna, både till vänster och på den borgerliga sidan, låta det här ske inom äldreomsorgen?
– Ja, det var ju politiker från både höger och vänster. Alla var ju övertygade om att invandring var bra och att vi skulle vara en humanitär stormakt. Jag vet faktiskt inte, för jag står inte så långt ifrån verkligheten. Hon fortsätter:
– Det får du egentligen fråga dem. Men jag tror att man hade investerat väldigt hårt i att mångfald är bra, att det är en win-win, för en massa enkla jobb. Men det stämmer ju inte.
Hon hörde politiker beskriva den stora migrationsvågen som en tillgång för bland annat omsorgen. Nyanlända skulle kunna fylla luckorna på arbetsmarknaden och äldreomsorgen pekades ut som en sektor där många kunde få sitt första arbete.
LÄS ÄVEN: Astrid, 86, skadades av hemtjänsten med dålig svenska – kan aldrig återvända hem
Hon vänder sig särskilt mot föreställningen att arbete inom äldreomsorgen skulle vara ett ”enkelt jobb”.
– Man har gått över alla gränser när det gäller att sänka kvalifikationerna och därmed statusen på yrket.
Ett integrationsprojekt – och en ond spiral
Stegrud beskriver utvecklingen som resultatet av flera politiska beslut som förstärkt varandra – omfattande migration, arbetsmarknadsåtgärder för människor långt från arbetsmarknaden, subventionerade anställningar, pressade löner och för låga kompetenskrav.
De som är kvalificerade och duktiga orkar inte, för de får ta ett sådant ansvar när folk inte kan prata svenska på avdelningen och så vidare. Det påverkar också arbetsmiljön. Det blir heller ingen rolig arbetsmiljö i slutändan. Det är en ond spiral. Man har degraderat det här och gjort det till ett integrationsprojekt helt enkelt.
Jessica Stegrud (SD)
Hon konstaterar att människor som saknat både språkkunskaper och utbildning samtidigt har varit de som stått längst från arbetsmarknaden – och därför blivit föremål för olika insatser för att få dem i arbete. En av arbetsplatserna har varit äldreomsorgen.
– Vi är inne i en ond spiral.
När personal som saknar tillräckliga språkkunskaper kommer in i verksamheten tvingas de mer erfarna medarbetarna, enligt Stegrud, bära ett allt större ansvar. Till slut riskerar även de att tröttna och lämna.
– De som är kvalificerade och duktiga orkar inte, för de får ta ett sådant ansvar när folk inte kan prata svenska på avdelningen och så vidare. Det påverkar också arbetsmiljön.
– Det blir heller ingen rolig arbetsmiljö i slutändan. Det är en ond spiral. Man har degraderat det här och gjort det till ett integrationsprojekt helt enkelt.
LÄS ÄVEN: Hemtjänstens gäng-eritrean våldtog 82-åring i hennes hem – slipper utvisning
Stegrud säger samtidigt att det saknas en fullständig kartläggning av språkproblemen och beskriver mycket av den information hon själv får som anekdotisk. Men mängden berättelser är, enligt henne, omfattande – både från anhöriga och från människor som själva arbetar inom äldreomsorgen.
Pekar på lönedumpning
Till bilden hör också ekonomiska drivkrafter. Stegrud håller med om att tillgången på människor långt från den ordinarie arbetsmarknaden har kunnat bidra till lönedumpning.
Samtidigt har olika arbetsmarknadsåtgärder inneburit att arbetsgivare i vissa fall kunnat få delar av lönekostnaden subventionerad.
– Absolut lönedumpning, visst har det varit så.
Stegrud vill däremot inte göra problemet till en konflikt mellan privat och kommunalt driven äldreomsorg.
LÄS ÄVEN: Läkaren rasar mot regeringens undantag: ”Äldreomsorgen används för lönedumpning”
Hon säger sig ha fått rapporter om allvarliga problem från båda systemen. Stegrud sammanfattar:
– Jag tror att det är en blandning av så mycket. Det är nästan lite The Perfect Storm. Av en liberalisering, arbetsmarknadsåtgärder, en tro på mångfald och integration. Hon går vidare:
– Men i slutändan kostar det ju en massa pengar att ta in en massa människor som inte är produktiva.
Vill skärpa språkkravet
Sedan den 1 juli gäller nya bestämmelser om svenska språket inom äldreomsorgen. För Stegrud är det ett viktigt steg – men långt ifrån slutpunkten.
– Nu har vi infört språkkrav. Men det är ju ett ganska mjukt språkkrav.
Att reglerna inte gjordes betydligt hårdare från början beror enligt henne på den situation som redan har uppstått. Stegrud säger att omkring en tredjedel av personalen inte når upp till den nivå som skulle krävas med ett betydligt skarpare krav. Att från en dag till en annan kräva fullgoda språkkunskaper skulle därför få dramatiska konsekvenser.
– Skulle vi säga från dag ett, första juli när det trädde i kraft: ”Nu måste alla kunna den här nivån av svenska”, ja, men då hade ju 30 procent fått sluta.
– Och det säger sig självt, det klarar vi inte.
Man kan ju göra allt genom lagstiftning, om man har majoritet för det. Men det vi är ute efter i första hand är en bredare kartläggning, inte minst när det gäller sexuella övergrepp inom äldrevården. Vi vill införa en haverikommission.
Jessica Stegrud (SD)
Dagens modell innebär därför att arbetsgivaren får ett ansvar för att personalen tillägnar sig de språkkunskaper som behövs. Men Stegrud gör klart att SD ville gå längre – och vill försöka göra det under nästa mandatperiod.
– Vi vill ju vara mycket tuffare i våra förhandlingar. Vi vill ju ha mycket skarpare skrivningar.
Hon nämner som exempel tydligare tidsgränser för hur länge en anställd ska kunna arbeta utan att nå upp till språkkraven. Samtidigt betonar hon att situationen inte går att förändra över en natt.
– Det här är ju minst en femårsplan.
Högre krav – och bättre betalt
Språkkrav räcker inte. För att få tillbaka fler kvalificerade medarbetare till äldreomsorgen måste kraven höjas samtidigt som arbetsvillkoren förbättras, menar Stegrud.
– Du måste höja kraven för att få in rätt människor.
Hon anser också att erfarenhet och kompetens måste synas tydligare i lönekuvertet. I dag kan någon som arbetat i två decennier, byggt upp stor erfarenhet och tar ett omfattande ansvar ha en löneutveckling som enligt Stegrud inte motsvarar insatsen.
– Vi vill se en lönutveckling bland de som faktiskt drar lasset.
Hon vill dessutom se högre krav på cheferna inom omsorgen.
– Många chefer i dag har inte rätt kvalifikationer heller.
LÄS ÄVEN: INTERVJU: SD vill ha livstid för våldtäkter mot äldre
Till detta kommer arbetsmiljön. Stegrud vill bland annat komma bort från minutstyrningen och ge kompetent personal större möjlighet att påverka sitt arbete. Målet är inte bara att rekrytera människor – utan att få de skickliga medarbetarna att vilja stanna.
”Vi kan inte ha klanstyre”
Samnytt har tidigare rapporterat om chefer inom äldrevården som har sett ut att anställa personer ur sin egen släkt eller klan, hur vill du kommentera det?
– Precis så är det.
Hur ska man hantera det?
– Jag känner till att man i en del företag redan för tio år sedan infört regler, då man sett att det var klaner som kom in – att man begränsade anställning av släktingar. Det tycker jag är en bra policy.
LÄS ÄVEN: Christer, 76, om livet på äldreboendet: ”Kritiserar man blir man kallad främlingsfientlig”
Hon säger sig också ha fått liknande uppgifter från äldreomsorgen i bland annat Malmö och Göteborg.
– Jag tror att det där är väldigt vanligt.
Kan lagstiftning bli aktuellt för att komma till rätta med det här problemet?
– Man kan ju göra allt genom lagstiftning, om man har majoritet för det. Men det vi är ute efter i första hand är en bredare kartläggning, inte minst när det gäller sexuella övergrepp inom äldrevården. Vi vill införa en haverikommission.
LÄS ÄVEN: Politikern rasar mot Malmö stad efter övergrepp på 94-åring: ”Delaktiga i våldtäkt”
– Vi är det parti som lyfter dessa frågor, att det finns problem – och det här är ytterligare ett problem inom äldreomsorgen. Hon går vidare:
– Bra att du tar upp det. Jag får många anekdotiska rapporter om just detta och hur det ser ut. Det är ju galenskap. Det har gått så långt, den här rötan på sina håll, korruptionen.
LÄS ÄVEN: Hemtjänsten i nya Sverige: Sexuella övergrepp nattetid och ”haram” att dricka lättöl
Hon nämner även personlig assistans som ett område där liknande problem kan förekomma och där människor som är helt beroende av andra riskerar att hamna i en särskilt utsatt position.
Om en kartläggning visar att släkt- och klanstrukturer är ett omfattande problem är Stegrud beredd att överväga lagstiftning.
– Om jag fick bestämma, det är klart jag skulle reglera mot det. Det är ju en form av vänskapskorruption som inte är bra. Vi kan inte ha klanstyre i äldreomsorgen.
”Det kommer vara på håret”
När samtalet lämnar äldreomsorgen och går över till valet blir Stegrud försiktigt optimistisk. Hennes egen upplevelse ute bland väljarna stämmer inte riktigt överens med den bild hon tycker sig se i opinionsmätningarna.
– Jag upplever väldigt mycket positivt. Alltså om jag går på stan, det är high five hela tiden.
Samma morgon hade hon fått positiva reaktioner på tåget. Stegrud är osäker på om SD faktiskt har fått betydligt fler sympatisörer eller om människor helt enkelt blivit mer benägna att öppet visa sina sympatier.
– Jag vet inte om det har blivit många fler, eller om många är mycket mer öppna nu, vågar vara öppna med vad de tycker. Men det känns som att vi har flyt.
Hon tror att valet blir betydligt jämnare än opinionsmätningarna ger sken av.
– Jag tror att det kommer bli väldigt mycket jämnare än vad det ser ut i opinionsundersökningarna. Men det kommer vara på håret.
LÄS ÄVEN: Ekeroth: M, KD och L sover medan utländska röster avgör valet 2026
Någon jordskredsseger för något av blocken räknar hon inte med.
– Jag tror att det är väldigt jämnt.
Stegrud menar samtidigt att Socialdemokraterna bedriver en massiv kampanj inför valet. Hon säger sig märka hur partiets budskap dyker upp via en rad olika kanaler, bland annat på sajter som enligt henne kan ge intryck av att vara fristående och objektiva, och hävdar att även influencers mobiliserats i kampanjen.
– Det är massivt, säger hon.
Varnar för kraftig vänstersväng
Betydligt dystrare blir Stegrud när hon resonerar om vad som kan hända vid ett regeringsskifte.
När Samnytt nyligen intervjuade SD:s vice partiledare Henrik Vinge, varnade han för den mest vänsterextrema regering någonsin, håller du med om det?
– Ja, det gör jag faktiskt.
Det är så grundläggande. Det är så misskött. Tanken på att de klåparna kan ta över igen, och öka på invandringen och tro att man bara kan höja skatten…, ja, det gör en mörkrädd faktiskt.
Jessica Stegrud (SD)
Hon anser att den nuvarande mandatperioden inneburit att Sverige börjat röra sig i rätt riktning och oroas över att utvecklingen skulle kunna vändas.
– Nu har vi liksom fått det i rätt riktning. Men nu känner man ju bara – ska vi sabba det här?
LÄS ÄVEN: SD-toppen varnar för S-seger: ”Den mest vänsterextrema regeringen någonsin”
Stegrud säger att åren i riksdagen har gett henne en inblick i vad hon betraktar som grundläggande systemfel. Hon nämner bland annat energipolitiken, SiS och Ivo och pekar på att sådant hon själv betraktar som självklart – exempelvis språkkrav inom äldreomsorgen – under lång tid inte funnits.
– Det är så grundläggande. Det är så misskött. Stegrud fortsätter:
– Tanken på att de klåparna kan ta över igen, och öka på invandringen och tro att man bara kan höja skatten…, ja, det gör en mörkrädd faktiskt.
”Det är som en sekt”
Samtalet kommer därefter in på ett betydligt större resonemang om den politiska vänstern, skolan och klimatfrågan. Stegrud berättar om unga människor hon mött under valrörelsen som frågat varför SD ”hatar homosexuella” eller vill inskränka aborträtten. Hon menar att ungdomarna har matats med en felaktig bild av partiet.
– Alltså, det är fortfarande som att de matas med det.
Stegrud använder ordet ”indoktrinering” och pekar bland annat mot skolan.
Samtidigt tror hon att framför allt unga män i större utsträckning börjat söka information från andra håll.
– Det är ju unga killar som är hoppet. De har ju fattat annat. Tack vare Youtube och sånt kan man få info från annat håll.
Klimatrörelsen blir för Stegrud ett annat exempel på vad hon betraktar som en verklighetsfrånvänd politisk utveckling. Hon reagerar starkt på retoriken om klimatet som en fråga om planetens överlevnad.
– De går där och tror att det här är vår ödesfråga, de pratar om planetens undergång.
Där pratar man om att jag är köpt av fossillobbyn. Är du galen? Jag såg ju hur vindkraftslobbyn var där. För vilka tjänar mest i världen på att vi går över på vindkraft? Jo, men det gör ju Kina och Ryssland. Alla tjänar på det utom vi.
Jessica Stegrud (SD)
Stegrud invänder mot bilden att Sverige genom exempelvis högre drivmedelspriser skulle kunna avvärja en global katastrof. Samtidigt tycker hon att betydligt mer närliggande samhällsproblem hamnar i bakgrunden.
– Att deras barn är utsatta för otrygghet, eller att vi kommer att bli fattigare och fattigare, you name it. Alltså, de är så långt ifrån – det är som en sekt.
LÄS ÄVEN: Massinvandring, feminism och kaos – så krossades den svenska skolan
Stegrud tar också upp SVT:s partiledarutfrågning med Jimmie Åkesson och reagerar på hur tidningen ETC presenterades i programmet. När tidningen citerades beskrev SVT den som ”oberoende rödgrön”, något Stegrud reagerar starkt på och menar säger en del om public service egen utgångspunkt.
LÄS ÄVEN: SVT tvättar vänsterextrema ETC under Åkessons utfrågning: ”Oberoende rödgrön”
Hon är också kritisk till själva utfrågningen och anser att Åkesson inte ges möjlighet att i lugn och ro berätta vad SD har åstadkommit under mandatperioden och vad partiet vill göra framöver.
I stället, menar hon, hamnar fokus på bland annat Richard Jomshofs islamkritik och klimatfrågan.
LÄS ÄVEN: Dagerlind: ETC:s mörkröda historia
Pekar på utländska intressen
Stegrud har tidigare arbetat med energifrågor både i Europaparlamentet och i riksdagens näringsutskott. När samtalet kommer in på frågan om vilka krafter som driver den europeiska energiomställningen pekar hon på den omfattande lobbyism hon själv säger sig ha sett under tiden i Bryssel.
Hon vänder sig mot anklagelser om att kritiker av den gröna omställningen skulle gå fossila intressens ärenden.
– Där pratar man om att jag är köpt av fossillobbyn. Är du galen? Jag såg ju hur vindkraftslobbyn var där.
Stegrud resonerar också kring utländska ekonomiska intressen bakom den europeiska energiomställningen. Hon nämner Kina och andra stormakter och menar att Europas övergång till vindkraft kan skapa stora vinnare utanför EU.
– För vilka tjänar mest i världen på att vi går över på vindkraft? Jo, men det gör ju Kina och Ryssland. Alla tjänar på det utom vi.
LÄS ÄVEN: Vindkraftsindustrin attackerar alternativmedier: Sprider rysk desinformation att vindkraft är dåligt
Samtalet kommer också in på möjligheten att främmande makter kan ha intresse av att finansiera organisationer och politiska rörelser som bidrar till att destabilisera västländer.
Stegrud säger sig tro att sådan påverkan förekommer internationellt, men understryker samtidigt att hon inte hävdar att svenska klimatdemonstranter finansieras på det sättet.
– Det tror jag inte sker i Sverige än så länge. Utomlands så tror jag det är mycket så.
För Stegrud hänger resonemanget samman med den större fråga som avgörs i valet – vilken riktning Sverige ska ta efter fyra år med Tidösamarbetet.
Från äldreomsorgen och migrationen till energipolitiken, skolan och ekonomin ser hon ett vägval mellan att fortsätta den kursändring som SD har varit med och genomfört – eller återgå till den politik hon menar skapade många av problemen från början.
